arkiv

Etikettarkiv: Svanen

Fortsättning på föregående inlägg.

förra veckan avslutades den sjunde Passivhus Norden-konferensen i Köpenhamn. Exkursionen var den bästa dagen när en liten skara bussades runt till olika passivhus och lågenergihus i Köpenhamn – från lyx till allmnännytta. Det första projektet på Kröyers Plads har jag passerat varje gång på väg till det fina matstället Papiröen.

bild-810a
Kröyers Plads. Svanenmärkta lyxbostäder och vinnaren i klassen ”Best Residential Development” på MIPIM-mässan i Cannes 2015. Utvecklat och byggt av NCC. Arkitekter: Vilhelm Lauritzen Arkitekter och COBE. 

På Kröyers Plads, som fortfarande är en byggarbetsplats, kommer det att finnas tre byggnader när projektet är helt avslutat med105 lägenheter och 7 båtplatser vid kajen. Det är svårt att avgöra men förmodligen kommer kajen runt byggnaderna att kännas ganska privat. Byggnaderna är pålade och den första byggnaden är klädd med tegel mot gatan och moss-sedum på taket. Byggnaderna har en ovanlig taksilhuett och antalet våningar varierar mellan fem och sju.

Svanenmärkningen innebar inte mer än 1 % högre byggkostnad och merkostnaden sjunker för de två pågående bostadshusen. Lägenheterna är bostadsrätter som kostar 65 000 danska kronor per kvadratmeter. Priset för den dyraste lägenheten i de pågående etappen är 25 miljoner DKK. De är inga extremt energisnåla hus men miljömärkta med Svanen. Den största utmaningen med märkningen var enligt NCCs guide det ständiga bytet av material pga av olika underleverantörer som föreslår sina egna material. Svanen är särskilt noga med kemiska ämnen och alla material måste leva upp till Svanenkriterierna.

bild-811b
De två sista husen håller på att färdigställas och kommer att kläs med fasadkeramik både på fasaden och taket

bild-811

bild-811c
På Kröyers Plads väljer man golvvärme i husen. Lite förvånande eftersom jag sällan ser golvärme i nybyggda flervåningshus i Sverige. Jag har fått intrycket att byggbranschen föredrar radiatorer i svenska flervåningshus

bild-812

Fortsättning följer…

 

 

Fortsättning på tidigare inlägg.

Turen har kommit till området Resurser (Resources) i poängsammanställningen för den första miljöklassade stadsdelen MediaCityUK som bedömts enligt BREEAM Communities. Därefter återstår endast Näringsliv (Business) och Byggnader (Buildings).

screenshot1

RES1: Material – Låg miljöbelastning
Aim – To increase the volume of low environmental impact materials used during the construction of developments.

Hur stor andel av byggmaterialen som används på allmän mark och i infrastrukturen ger låg miljöbelastning?
Poäng: 0 p. Ett poäng ges till projekt där 4060 % av materialen har fått A+ till B-klassade enligt Green Guide to Specification och om återvunna material används i avsevärd omfattning. Två poäng ges till projekt om 6080 % av materialen är A+ till B-klassade. Tre poäng ges till projekt där > 80 % av materialen är A+ till B-klassade och om 80 % av trävirket kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk samt att 100 % av trävirket är kommer från lagligt avverkad skog.

Min kommentar: Sunda Hus och Byggmiljöguiden är svenska motsvarigheter  till Storbritanniens Green Guide. Men deras tjänster kostar förstås. Egnahemsbyggare, småföretagare m fl kan använda sig av kostnadsfria databaser som t ex Folksams byggmiljöguide, Svanen och BASTAonline.  I BASTA-registret är varorna inte klassade men väljer man byggvaror som klarar deras kriterier undviker man farliga ämnen som finns upptagna på Kemikalieinspektionens lista över utfasningsämnen.

folksam
Vårt hus, V
illa trift 3.0, på om omslaget till Folksams Byggmiljöguide 2012

RES5: Vattenresurser – Planeringsstrategi
Aim – To develop a sustainable water efficiency strategy at a masterplanning level for the whole site.

Hur kommer området att tillgodose behovet av färskvatten?
Poäng: 1 p (Minimum). För ett poäng ska det finnas dokumenterat tillräcklig vattentillgång. Två poäng ges till områden där vattenbehovet minimeras och med regnvatteninsamling för återanvändning på plats. Projekt som utöver detta återanvänder gråvatten får tre poäng.

Mina kommentarer: Gråvatten är avloppsvatten från bad, disk och tvätt (BDT-vatten). I svenska kommunala avloppsystem blandas BDT-vatten med avloppsvatten från toaletten. Det är lättare att rena BDT-vatten om det är separerat från avloppsvattnet från toaletten. I småskaliga avloppssystem förekommer lösningar med återanvänt BDT-vatten som spolvatten och tvättvatten. Före jul var jag på invigningen av framtidens tvättstuga i MKBs flerbostadshus i Augustenborg. Området är från 50-talet och har underdimensionerade spillvattenledningar. Precis utanför tvättstugans fönster har MKB anlagt en lokal biologisk reningsanläggning där vattnet renas innan det rinner ut i det öppna dagvattensystemet.

Regnvatteninsamling är betydligt vanligare i länder med brist på färskvatten, t ex Tyskland. I Sverige har vi gott om vatten vilket inte ger samma incitiament till att hushålla med vatten. Motivet till våra sparblandare är framför allt att hushålla med energin som går åt för att värma tappvatten. Men å andra sidan kostar det att rena och transportera vatten. Lund får i huvudsak sitt vatten ända från Bolmen i Småland medan andra kommuner får sitt färskvatten från grundvattnet. Med en växande befolkning ökat vattenbehovet. För att komplicera bilden finns det vattentekniker och ekologer som menar att våra spillvattensystem mår bäst av ordentliga genomsköljningar. Men vem ifrågasätter snålspolande toaletter? Och hur gör man med genomspolningen i länder med vattenbrist och återkommande vattenransonering sommartid?

I nästa inlägg kommer mer om vatten och jag avslutar området Resurser med några indikatorer som vanligtvis bedöms i BREEAM Communities men som inte är relevanta för MediaCityUK.

Gissa vad? Vatten, mineraliska pigment, fyllnadsmedel, vegetabiliska bindemedel (lin-, ricin-, och solrosstandolja, dammar och kolophonium-glycerinester), metylcellulosa, quellton, borater, rosmarinolja, eukalyptusolja, alkohol, apelsinolja och lecitin.
Var? På alla innerväggar och innertak i Villa Trift 3.0 förutom i våtrummen.

Svar: Tysk naturhartsfärg från AURO nr 321.

Jag älskar att måla med 321:an som stryks vått i vått. Höganäshem (allmännyttan i Höganäs) är också en nöjd användare enligt butiken som säljer AURO-produkter i Kivik. Den är matt och luktar gott men inte för starkt. Annars hade jag inte valt den eftersom jag är känslig för starka dofter. Färgen innehåller lite apelsinolja för att maskera den naturliga kritdoften. Färgen avger mindre än 10 gram/liter färg direkt från burken. Svanens gränsvärde är 15 g/l och EU tillåter max 30 g/l. Några av de lågemitterande inomhusfärger som Astma- och Allergiförbundet rekommenderar innehåller mindre än 30 g/l. Förbundets gränsvärde är 10 mikrogram/m2,h och mätningen görs 2 veckor efter målning. Läs mer om emissionerna från 321:an i tidigare inlägg.

Bild-275
Be alltid om innehållsdeklarationen för en byggvara. Lecitin är fettämne. Vid målning av lättbetong med en hel del byggfukt ska man undvika färger med proteinämnen.

Vi har bott i huset i 2 ½ år. Med helvita väggar i en matt och något känslig färg är det dags att bättringsmåla vissa särskilt utsatta väggar, t ex i hallen. Men även på ställen med småsprickor i väggspacklet, t ex där elledningar dragits i väggen eller vid någon enstaka balk över fönstren. För att spara pengar och färg valde vi bredspacklade och målade ytor inomhus istället för färg på microlitväv. Underlaget är både lättbetong och gipsskivor. Om budgeten för husbygget varit större hade jag övervägt en ytarmering av glasfiberväv.

Nu är alla småsprickor överspacklade och därefter bestrukna med 321:an. En strykning räcker eftersom färgen har hög täckförmåga. Jag är glad att vi valde en obruten vit direkt från färgburken. Det underlättar vid bättringsmålning eftersom skarvarna mellan nymålade och äldre ytor knappt syns. Kulören i burken är ganska neutralt vit. Närmaste nyans är NCS S 0200-N. Den dras lite mer mot de gult efter ett tag uppe på väggen. Men den blir inte aldrig så gul som NCS S 0502-Y. Sprickbildningen i takvinkeln mellan lättbetongväggen och taket på gavlarna har jag inte brytt mig om att laga med spackel eftersom sprickorna med all säkerhet kommer tillbaka pga av rörelser i trätakstolarna. Sådana sprickor får man leva med i ett lättbetonghus. För oss var fogmassa som gulnar med tiden inget alternativ.

Bild-276

När Eric, målaren på ByggSpecialisten, målade Villa Trift 3.0  våren 2010 började han med att spackla en provyta på väggen. Jag visste sedan tidigare målningsprojekt att AUROS väggfärg 321 kan krackelera ovanpå en del spackelfabrikat om man inte har tid att vänta på fullständig härdning innan man stryker på färgen. En förklaring kan vara att dagens spackel oftast innehåller polymerer. Ett småhusbygge på totalentreprenad medger ingen lång väntetid mellan spackling och målning. Erics spackel fungerade i alla fall bra ihop med färgen.

Bild-277

Bindemedlet i 321:an är naturharts. Färgen består helt av förnyelsebara råvaror och innehåller inga kemiska konserveringsmedel. Färgen är dessutom helt diffusionsöppen vilket underlättar uttorkning. Byggfukten i lättbetongen kan alltså ”vandra” genom färgskiktet. 321:an behåller sin öppenhet oavsett antal färglager medan ett målade ytor av plastfärg blir tätare för varje ommålning enligt personalen i Österlenbutiken i Kivik.