arkiv

Etikettarkiv: Solar Region Skåne

bild-728
Sjätteklassare från hela Skåne testar sina solcellsbilar före tävlingen

I den specialbyggda bilbanan lyser åtta glödlampor med en sammanlagd effekt av 8000 W. Men det är bara 5 % av elenergin som blir ljus. Resten blir värme. Lamporna tänds när loppet startar och under högst 30 sekunder laddas solcellerna på tävlingsbilarna som ska köra så fort och rakt som möjligt. Det är hög spänning, koncentration och stark publiksupport från 40 deltagande skolklasser på läktaren i Baltiska hallen i Malmö. Det är dags för Solracet 2015 – en tävling med solcellsbilar för 6:e klassare i Skåne.

Skolklasserna deltar i tre tävlingar under en dag: ett solrace, en kunskapstävling och en designtävling. Jag var en av tre domare som fick det tuffa uppdraget att utse en vinnare för bästa design och en andrapristagare. Bilarna bedöms utifrån materialval, originalitet, kvalitet på utförandet. Men även användning av material på ett kreativt sätt och att designen speglar tanken bakom utformningen. Det var helt fantastiskt att se så många unika och påhittiga lösningar! Egentligen borde alla ha fått pris.

bild-729
Två meter lång bilbana, 8 glödlampor med 20 000 lux i belysningsstyrka (som jämförelse: en mulen dag är det ca 5000 lux, en solig sommardag 100 000 lux och min dotters ljusterapilampa har en belysningsstyrka på 10 000 lux)

bild-731
Bilens mått får vara max 20 cm i bredd, 20 cm i höjd och 30 cm i längd. Flera fantasifulla lösningar deltog i tävlingen. Södervångskolan använde grillpinnar och en vinklad front för att minska luftmotståndet. Andra skolor valde en mer slimmad lösning med ”solceller på hjul”, t ex Prästavångsskolan 6b

bild-732
Bara två elever från de tävlande klasserna får delta i själva tävlingen nere på golvet, inga lärare är tillåtna. Varje klass får delta i flera lopp. Internationella Engelska Skolan i Lund använde frigolit och tvättsvamp för att göra bilen så lätt som möjligt. Tångvallaskolan valde frigolit som dekorerades med blommor från mjölkkartonger

bild-733

bild-734
Byggsatsen tillhandahålls av arrangören Solar Region Skåne och innehåller en solcellsdriven motor med växellåda, kopplingstråd, och två solceller. Bilen i balsaträ av Sövestads skola vann årets solrace och var med bland topp-fem i designtävlingen. Dold men inspekterbar motor, egentillverkade hjul och högt placerade solceller ovanpå taket för att fånga mer av ljuset. Freinetskolan i Lund satsade på hjul av flirtkulor och återanvänd mjölkkartong till bilchassit. Östra Karup placerade solcellerna på en miljömärkt flugsmällare

bild-730
Bilarna som gick vidare till final i Solracet var gjorda av Sövestads skola och Össjö skola där Sövestads skola vann med 3–1

Läs mer på Solracets webbsida.

 

 

46 deltagare i kursen Solar Heating Technology på Lunds tekniska högskola avslutar dagens studieresa på Skördevägen i Lund, 13 september 2012. I Villa Trift 3.0 får de se exempel på en småskalig solvärmeanläggning som komplement till studieresans tidigare större anläggningar på Karlsrobadet i Eslöv och i flerbostadshuset, brf Mandarinen, i Löddeköpinge. Båda projekten har fått Skåne Solar Award för Årets solvärmeanläggning 2011 respektive 2012. Den näst sista programpunkten var Malmö kommuns solenerginstallationer i Sege Park som fick pris för Årets solcellsanläggning 2009. Jag är glad att solen sken tillräckligt mycket på eftermiddagen så att de fick se anläggningen i drift. Solen höjde temperaturen till 60 grader i hela tanken på 500 liter.

I nästa inlägg fortsätter rapporten från MediaCityUK…


Sista anhalten på studieresan var Gaia Solars solcellsfabrik. Här tillverkas solcellsmoduler av både monokristallina och polykristallina solceller. Men solcellerna (15 x 15 cm) produceras i Taiwan. Råvaran är kisel som är det vanligaste grundämnet i jordskorpan efter syre. Monokristallina solceller är jämnt svartblå medan polykristallina är flammig eftersom den består av sammansmälta kristaller. Kiselmaterialet är egentligen gråaktigt och det är ytbehandlingen som ger solcellen den karaktäristiska mörkblå färgen. Verkningsgraden och priset är högre för de monokristallina.

Solceller är otroligt sköra. Vi fick med oss prover men jag tror inte att någon lyckades få hem en intakt solcell. På fabriken sätter man ihop flera solceller till stora moduler som antingen ligger mellan två lager glas eller mellan glas och plast. Plasten kan vara mörk eller vit vilket påverkar modulens utseende. Det finns modeller med eller utan en ram av aluminium.



Modulerna placeras i en ugn där luften först sugs ut för att undvika luftbubblor och sedan lamineras skikten ihop. När modulen är klar testas den i en ställning med 66 lampor. Den sammanlagda effekten är 19 800 W eftersom varje lampa har en effekt på 300 W. Jag blev förvånad eftersom jag vet att solen strålningseffekt motsvarar 800–1000 W på vår breddgrad. Förklaring till den stora skillnaden mellan solens instrålningseffekt och testanläggnings effekt var förstås att de starka glödljuslamporna bara ger 5 % ljus och resten blir värme!

Vår guide på fabriken fick förstås den obligatoriska frågan om möjligheten att få olika färger på solcellerna. Visst går det att få flera kulörer men färgade solceller blir 3 gånger så dyra och verkningsgraden sämre. Inte särskilt resurssnålt med andra ord.

Exempel på olika solcellsapplikationer från studieresan hittar ni i förra inlägget. Själv blir jag påmind om solens kraft varje dag när jag tittar på klockan. På armen sitter en Citizen Eco Power sedan fyra år som drivs av solen.

Solar Region Skåne har äntligen genomfört sin första studieresa utanför Sverige. Endagsturen gick till Köpenhamn med start i Arkitekternas hus för genomgång av dagens program med temat solcellsprojekt. Karin Kappel från Solar City var dagen guide. Tre av projekten, Arkitektskolans matsal på Konstakademin, Köpenhamns Energi i Örestad och Gaia Solars solcellsfabrik var kända för mig sedan tidigare solcellsresa med SolEl-programmet 2007.

Här kommer en kort uppräkning av projekten:
– Glaslaminerade 1–2 mm tjocka solcellsmoduler i Copenhagen Towers. Helt måttanpassade och nästan omöjligt att se att de är solceller bakom glasskivorna.

– Gavelutsmyckning med solcellsmoduler i stadsdelen Valby. En ombyggd industribyggnad där man tidigare tillverkade högspänningsisolatorer. Ett konstverk med snygg koppling till tidigare verksamhet men som egentligen ska ses på natten när den är upplyst. Idag innehåller byggnaden kulturverksamhet och café. Valby har antagit ett ambitiöst mål att installera solceller på 300 000 m2 av stadsdelens tak. Målet är att 10–15% av stadsdelens elförbrukning 2025 ska täckas av elproduktionen från lokala solcellsanläggningar.


Takrenovering med en kombination av traditionella vinkelställda solcellsmoduler och ”skifferliknande” moduler (högra bilden är tagen från takterrassen neråt över takfallet med integrerade solceller)

– Smakfull takrenovering på ett bevaransvärt flerbostadshus i Österbro, borättsföreningen Söpassagen, i närheten av Rigshospitalet. Köpenhamn har varit hårda när det gäller takintegrerade solcellslösningar och bara accepterat att solcellerna syns från gården. Men här gjorde man ett avsteg och tillät att mansardtakets gamla skiffertak ersattes med skifferlika solcellsmoduler som nytt takmaterial. Snygg exempel på takintegrerade solceller! En del av taket är platt och här blev lösningen istället traditionella moduler på ställningar vinklade mot solen.


Arkitektskolans matsal

– Stilig avskärmning i taklanterninen med solceller laminerade i glas, matsalen på Arkitektskolan i gamla militärkaserner.


Köpenhamns Energi

– Utvändig fast solavskärmning på Köpenhamns Energi. En del av solcellerna är bara ”dummies” eftersom pelarna skuggar en del av solcellsmodulerna. Minsta skugga på en solcellsmodul stoppar produktionen av solcellsel.


Guldbergs skole

– Guldberg skole energirenoverades inför COP15 med solceller på fasaden, synlig mätning av solcellsproduktionen, sparblandare mm. Då var det i alla fall någon nytta med COP15. Mina nytagna foton av solcellstillverkningen i Gaia Solars solcellsfabrik publiceras i nästa inlägg…