arkiv

Etikettarkiv: screenmarkis

Det är en hel del mindre underhållsarbete som inträffar ca tio år efter inflyttning i ett nytt hus. Några saker är mer oväntade, t ex dammet som samlas mellan dolda konvektionslameller i släta radiatorer, som jag nämnde i förra inlägget. Nästa oväntade händelse var markisbandet som slets av i ett enda drag.

Som tur är har säljaren fortfarande kvar sin butik i Lund (som en gång i tiden hette Markis & Persienn) med tillgängliga reservdelar. Men brist på montörer och stundande semestertider på företaget ledde till att vi själva fick byta markisband.

Här kommer korta instruktioner till andra som råkar ut för samma sak mitt i sommaren och som har samma typ av utanpåliggande screenmarkis. (Om någon montör läser detta så får personen gärna komplettera med en mer fackmässig beskrivning.)

  1. Skaffa ett 9 mm brett ljusgrått markisband. Till vårt stora fönster med en markis som är 1,9 x 1,9 m krävdes ett tre meter långt band.
  2. Lossa frontplåten som är fastskruvad med två plåtskruvar (en i varje ände).
  3. Se till att markisen är i upprullat läge.
  4. Ta hjälp av någon annan som kan hålla markisrullen när den ska lossas från kassetten. Det finns en liten spärr av plast på insidan av plastbrickan innanför gavelplåten. Spärren går att trycka ner med hjälp av en platt skruvmejsel. Lossa samtidigt försiktigt änden av markisrullen från plåtkassetten medan den andra änden sitter kvar i kassetten. (Man skulle kunna tro att gavlarna ska lossas på kassettens sidor men så är det inte på vår modell.)
  5. På markisrullens ände finns ett plasthjul runt vilket bandet snurras. Nu är änden på bandet åtkomlig och kan dras bort.
  6. Trä igenom det nya bandet och slå en knut på änden. Snurra bandet ett varv runt plasthjulet. (Viktigt! Att snurra ett varv görs för att markisen ska kunna dras hela vägen upp till kassetten.)
  7. Tryck tillbaka markisrullen på plats i kassetten.
  8. Lyft upp frontplåten som ska monteras men trä först igenom bandet genom hålet på fronten.
  9. Tryck fast plåten och skruva fast de båda plåtskruvarna.
  10. Trä bandet genom låsmekanismen på ramen. Trä därefter på plastknoppen på bandet och kapa bandet till önskad längd.

folksam

solinstrålning
bild342
Värmeböljan med tropiska nätter är över. Konstant nerdragna screenmarkiser i husets mest solutsatt rum fick mig att fundera över dagsljuset som må-bra-faktor i sunda hus. (De mörkgrå screenmarkiser i vårt hus Villa Trift 3.0 släpper bara in ca 5 % av solenergin men är möjliga att se igenom från insidan tack vare vävstrukturen och färgen.)

I Boverkets byggregler (BBR)* gällde fram till 2014 års nya ändringar att åtminstone ett av bostadens rum eller en avskiljbar del ska ha tillgång till direkt solljus. Denna regel gjorde det i praktiken omöjligt att t ex bygga norrvända enkelsidiga studentbostäder eller ettor (det är ju oftast ettor eller tvåor riskerar att bli enkelsidiga i nyproducerade flerbostadshus). Det var en bra regel att även studenter och enpersonshushåll ska få möjlighet att se solen någon gång under dagen. Solljus, direkt dagsljus, möjlighet att se himlen och få utblick för att kunna följa dygnets och årstidernas variationer är viktiga för välbefinnandet. Men i 2014 års BBR finns ett nytt tillägg: Studentbostäder om högst 35 m2 behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. Frågan är hur ett miljöklassningssystem, som t ex Miljöbyggnad som bedömer energi, innemiljö och material, ställer sig till försämringar i lagstiftningen när systemet ska vidareutvecklas. I Miljöbyggnad motsvarar den lägsta nivån (brons) i princip lagkraven. Tanken med att vidareutveckla ett miljöklassningssystem är att skärpa kraven. Så fungerar t ex Bra miljöval och Svanen. Frågan måste diskuteras när det är dags för den kommande versionen av Miljöbyggnad (3.0). Studenter som tillbringar en stor del av tiden i sin bostad med bara ett rum mår också bra av att se solen!

Andra funderingar så här i sommartid är rensning av ogräs – eller värdefulla örter (beroende på hur man ser det). Tappa inte humöret när den vilda floran tar över grusplanen. Du är kanske lycklig ägare till en grusbiotop! Mer om detta i nästa inlägg…

*Avsnitt 6:323, BFS 2011:6 med ändringar till och med 2011:26

Bild-0112


Genomsiktlig svart screenmarkis utanför sovrum 1 i Villa Trift 3.0 som regleras manuellt (foto ProService Reklambyrå).

Nerdragna screenmarkiser i Villa Trift 3.0 är ett säkert högsommartecken. De senaste dagarna har våra markiser kommit till användning igen. Behovet av solskydd har under 2012 varit obefintligt bortsett från några solrika dagar i maj. Valet att installera solskydd kom ganska sent i byggprocessen. En beräkning av indikator nr 3 Solvärmelast och indikator nr 11 Termiskt klimat sommartid i klassningssystemet Miljöbyggnad gjorde mig uppmärksam på att någon form av solskydd var nödvändig för att undvika övertemperaturer inomhus på sommaren. En riktlinje för bra termisk komfort sommartid är att temperaturen inomhus april–september inte ska överstiga 26 grader mer än 10 % av tiden.


I Villa Trift 3.0 finns två solutsatta sovrum. De övriga två sovrummen vänder sig mot nordöst. Rum som vetter mot öster, söder eller väster påverkas alltid av solinstrålningen. Utan tillräckligt bra solskydd skulle betyget för respektive indikator inte ens nått upp till Brons. Med bra solskyddsglas hade det ena sovrummet möjligen uppnått Guld och det andra sovrummet Silver. I gengäld blir ljusinstrålningen sämre genom fönster med solskyddsglas. Under det mörka vinterhalvåret vill man ha så mycket dagsljus som möjligt i bostaden.


Figuren visar solintrålningen i alla väderstreck (y-axeln visar solintrålningen i W/m2 och x-axeln anger tiden på dygnet). Notera att solens instrålning är ca 800 W/m2 under sommaren från öst till väst. Solen drabbar alltså även rum med fönster i öst- eller västläge

Lite solskyddsfakta
G-värde eller solfaktor anges i procent och är ett mått på solvärmen som kommer in i rummet i förhållande till den värme som träffar det yttre glaset.

Exempel: 3-glas fönster med 2 lågemissionsskikt och argon
istället för luft mellan glasen (3-glas isolerruta T4-12) samt
U-värde för glaset (Ug ) = 0,7 W/m2 K

• Solfaktor glas = ca 0,50
• Total solfaktor, gsyst för fönsterglas med persienn på insidan = ca 0,38
• Total solfaktor, gsyst, för fönsterglas med markis på utsidan = ca 0,13

Färgen på markisväven har betydelse för solfaktorn. Den svarta väven på Villa Trift 3.0 släpper igenom 10 % av solenergin medan en vit släpper igenom 26 %. Solfaktorn (gsyst) för fönsterglas med screenmarkis är ca 6 % i Villa Trift 3.0 enligt beräkningen i gratisprogrammet Parasol. Principen för bra solavskärmning är att stoppa solinstrålningen innan den träffar glaset. Solskydd minskar behovet av aktiv kylning (med t ex eldriven kylmaskin) och gör investeringen lönsam på sikt. Komforten sommartid blir dessutom bättre. Mitt tips är att räkna in kostnaden för solskydd i de mest utsatta rummen i byggkalkylen. Screenmarkiser kan t ex ofta vara dyrare än fönstret. En genomtänkt byggnadsdesign och planering utan för stora glasytor är en bra utgångspunkt. Använd sedan verktygen i Miljöbyggnad för att kontrollera hur stort behovet är av solskydd.