arkiv

Etikettarkiv: PVC-golv

Det är andra gången jag deltar i Svenska miljöinsitutet (IVL) och BASTAs seminarium om giftfritt byggande. Denna gång i Spårvagnshallarna i Stockholm och i år var blandningen av talare mycket bättre:
– tillverkare från näringslivet (t ex Tarkett, branschorganisationen Svenska armaturindustri, IKEA),
– kemikalieindustrin (Rainer Otter/BASF),
– myndigheter (Kemikalieinspektionen),
– forskning (Carl-Gustav Bornehag, professor i folkhälsa från Karlstad universitet)
– privata och offentliga byggherrar och fastighetsägare (Skanska, Fastighetsägarna, Vasakronan, Trafikverket)
– kommuner (Kemikaliecentrum/Stockholm stad).

Bland de aktiva deltagarna i publiken fanns bl a representanter för brukarna (Astma- och allergiförbundet).

Några aktuella kemikaliefrågor som diskuterades var ftalater (mjukgörare i t ex PVC-golv) och Boverkets regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att införa ett lagkrav på loggböcker vid nybyggnad och ombyggnad. Båda frågorna intresserar mig särskilt mycket. Jag har själv valt plastmatta på golvet i våra våtutrymmen i Villa Trift 3.0. Äntligen har flera golvtillverkare sedan 2014 tagit bort ftalater i sina PVC-golv och ersättat med andra mjukgörare (DINCH eller vegetabiliska mjukgörare).

För min del föll valet på plastmatta eftersom jag prioriterar städbarhet och möjligheten att snabbt upptäcka ev skador. En plastmatta är ju både tätskikt och ytskikt på samma gång till skillnad från klinkergolv som antingen läggs på ett rollat tätskikt eller ett folietätskikt. Folietätskikt har sedan 2010 blivit branschstandard. Enligt nyligen genomförda tester har det visat sig att godkända tätskikt av folietyp inte håller tätheten. 17 av 20 tätskiktsfolier läcker vid skarvar och rörgenomföringar.

När det gäller loggböcker var jag en av de första som sammanställde en loggbok som uppfyller kraven i klassningssystemet Miljöbyggnad och frågan om lagstadgat krav på loggbok är inte lätt. Vetskapen om att huset är innehållsdeklarerat och fritt från farliga ämnen (med den kunskap vi har idag) är oerhört tillfredsställande och absolut värt merkostnaden. Att ta fram en loggbok, dvs leta reda på alla byggvarudeklarationer och föra in dem i loggboken är naturligtvis förenat med extra arbetskostnader. För mig innebar det tre dagars arbete att logga 74 unika byggvaror (spikar, skruvar och installationer ingår inte). Enligt mig är förutsättningen kostnadsfria databaser som tillhandahåller information om acceptabla eller tveksamma produkter, t ex BASTAonline. Min erfarenhet är att loggboken är ett bra verktyg för ett giftfritt produktval. Verktyget påskyndar omställningen till material som varken skadar miljön eller hälsan. Om tillverkare inte kan leverera innehållsdeklarerade material utan riskminskningsämnen och utfasningsämnen så väljer man som byggherre istället andra tillverkare (om möjligheten finns). Frågan är vilka minimikrav som kommer att ställas på loggbokens uppgifter. Om kraven på dokumentation är för omfattande blir merkostnaden högre. Systemet Miljöbyggnad har valt en bra modell där det finns möjlighet att välja ambitionsnivå vilket gör det möjligt för olika typer av fastighetsägare att anpassa insatsen.

bild-698
De första chilifröna har grott och nu går det fort när plantorna får vistas i växthusets sommarvärme på dagarna som flödar av ljus

Enstaka besökare i Villa Trift 3.0 har reagerat på våtrumsmattan av PVC i badrum och wc/dusch eftersom klinkergolv är standard i nyproducerade bostäder. Just i våtrum föredrar jag ett golvmaterial som både fungerar som ytskikt och tätskikt. Det känns som ett tryggare alternativ än klinker på ett osynligt rollat tätskikt. Ett slätt våtrumsgolv är dessutom mer lättstädat och man slipper använda onödigt starka kemikalier som klinkerfogar oftast kräver. Hade det funnits något PVC-fritt golvalternativ för våtrum till en rimlig kostnad hade jag naturligtvis valt det. För mig är det däremot otänkbart att välja PVC-golv i torra utrymmen där det finns flera miljöanpassade alternativ.

Men hur miljöriktig och hälsosam är en plastmatta med mjukgörare? De miljömässiga nackdelarna med PVC är mängden klor som gör att svårnedbrytbara dioxiner bildas vid förbränning vid en viss temperatur. Dioxinbildningen minskar om man tillsätter svavel vid förbränningen eller genom att förlänga förbränningstiden vid höga temperaturer. Det bildas även försurande saltsyra men saltsyran kan neutraliseras i en kontrollerad avfallsförbränningsanläggning. Mjukgörare eller ftalater som de kallas på kemispråk frigörs (emitterar) när plastmattan är nylagd för att så småningom klinga av. Fyra ftalater klassificeras av EU som fortplantningsstörande: DEHP, DBP, BBP och disobutylftalat (se föregående inlägg). PVC-mattan Forza från Forbo som finns i bad och dusch i Villa Trift 3.0 består 19–21 % av DINP. DINP anses bäst från miljösynpunkt och räknas inte som ett utfasningsämne. Kemikalieinspektionen saknar tyvärr fortfarande kriterier för hormonstörande ämnen. I byggnader som GULD-klassas tillåter inte klassningssystemet Miljöbyggnad att det finns utfasningsämnen som överstiger specificerade haltgränser. Haltgränserna varierar för olika ämnen, 0,01–0,5 %  (indikator nr 15: Utfasning av farliga ämnen).

Läs om ftalatfria PVC-golv för våtrum i förra inlägget.

Blev glatt överraskad på våtrumsmässan på Slagthuset i Malmö 30 november som arrangerades av Skånsk Byggtjänst. Golvtillverkaren Altro kommer till våren ut med en homogen 2 mm PVC-matta för våtrum utan ftalater. Det finns flera ftalater och en del av dem klassas som hormonstörande och cancerogena. Istället för ftalater används majsbaserade mjukgörare. I Altros Safetygolv som är halksäkra används krossade olivkärnor för att göra ytan lite kornig. Materialspill från renskärning vid mattläggning och produktion återvinns och blir råvara i nya golv. Tyvärr kan inte utriven plastmatta återvinnas pga lim- och spackelrester. Förnybara råvaror och återvinningstänk är ett steg framåt.


Foto ProService

På golvet i badrum och duschrum i Villa Trift 3.0 ligger den helt släta PVC-mattan Forza från Forbo. Produkten klarar BASTA-kriterierna. Mattan innehåller visserligen mjukgöraren DINP men den är inte klassad av EU som särskilt farlig. På Kemikalieinspektionens hemsida kan man läsa att andra mjukgörare som DEHP, DBP, BBP och disobutylftalat är fyra av 46 ämnen som finns med på EU:s lista till kemikalieförordningen Reach över särskilt farliga ämnen. Altro har sedan länge använt fosfater istället för ftalater som mjukgörare. När klorparaffinerna försvinner från Altros produkter nästa år kan även deras golv registreras i BASTA-systemet.