arkiv

Etikettarkiv: Passivhus Norden

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-818

Sista stoppet på Passivhus Nordens studieresa är ett fint bostadsprojekt i Sötoften ritat av Domus Arkitekter – ett kontor med många spännande projekt. Jag har tidigare sett deras renoveringsprojekt ”Kollektivhuset” på Lyngbyvejen med solceller i balkongräckena. Bostäderna i Sötoften är 36 radhuslägenheter i två plan med hyresrätt, uppförda av ett allmännyttigt bostadsbolag. Bostadsytan varierar mellan 60 och 80 m2.

bild-819

Ett par av husen är byggda som passivhus och man har prioriterat inneklimatet tillsammans med låga kostnader för underhåll. Därför förvånar det mig att man har satsat på rörliga utvändiga fasadpersienner som solskydd. Fastighetsförvaltare föredrar ofta fasta solskydd för att minska risken för reparationer. Men reglerbara rörliga utvändiga solskydd är alltid bäst med hänsyn till inomhuskomforten. I ytterväggarna finns ca 400 mm isolering. Värmepumpar används som uppvärmning tillsammans med solfångare. Varje lägenhet har sitt eget värmeåtervinningsaggregat för ventilationen. Projektet har certifierats enligt den internationella standarden för passivhus och tilldelats en inneklimatmärkning.

bild-817
Fin rak trappa av gallerdurk med vitlackerade stilrena stålräcken

bild-820
Markparkering på armerat underlag

Sista inlägget om Passivhus Norden 2015 kommer i nästa inlägg…

bild-805
Den första konferensen i Trondheim 2008 var det enda undantaget från konceptet med exkursioner. Men det fanns i alla fall gott om norska eldrivna stadsbilar av märket Think

På onsdag 19 augusti 2015 drar den sjunde Passivhus Nordenkonferensen (7PHN) igång. Första dagen innehåller exkursioner och brukar ofta vara den bästa dagen. Det är genom studiebesök i uppförda passivhus som jag har lärt mig mest som praktiserande miljöarkitekt. Man får uppleva dagsljuset, ibland genom tonade solskyddsfönster, höra ljudet från installationerna (passivhus har oftast mekanisk till- och frånluftsventilation som kan alstra ljud om ventilationssystemet är dåligt planerat och felaktigt utfört) och se hur mycket plats installationerna tar i anspråk. I pågående byggprojekt är det alltid intressant att få se vad som döljer sig i de 50 cm tjocka ytterväggarna. Ibland klagas det på  de arkitektoniska kvaliteterna och den yttre designen men jag har sett flera goda exempel på nordisk vardagsarkitektur med passivhusteknik. Jag tänkte bara publicera några bilder från tidigare konferensexkursioner för att motivera fler arkitekter att ta del av ett bra konferenskoncept som blandar visioner med praktiska erfarenheter och verkliga exempel. Bildexposén avslutas så småningom med foton från årets konferens i Köpenhamn.

bild-807
Passivhus Norden i Göteborg 2009: Skanska genomförde passivhusrenovering av miljonprogramsområdet i Brogården i Alingsås. Vindsluckor är ofta en kritisk del det ofta slarvas med tätheten i konventionellt byggande. I mitt eget hus, Villa Trift 3.0 som är ett enplanshus, hade jag möjligheten att placera inspektionsluckan på gaveln för att minska risken för framtida läckage (av t ex plastfolietejp som inte är åldersbeständig)

bild-806
Passivhus Norden i Göteborg 2009: Eksluttningen i Stadsskogen i Alingsås, flerbostadshus ritade av Jais Arkitekter. Husen var ursprungligen inte planerade som passivhus men anpassades till passivhuskraven och den beräknade specifika energianvändningen var 45 kWh/m2

bild-806b
I Eksluttningens visnjngslägenhet fick jag uppleva tonande solskyddsfönster. Jag kom fram till att jag föredrar utanpåliggande rörliga solskydd för att få in så mycket solljus som möjligt under den mörka årstiden. Men det är inte alltid det finns alternativ pga byggekonomi och driftkostnader (dvs rörliga solskydd som slutar fungera)
bild-808
Det fanns inte så mycket som avslöjade att Eksluttningen var passivhus men i Brf Ängared i Tollared, ritad av Glanz Arkitektstudio, fanns de karaktäristiska utvändiga solskydden – här i form av skjutbara stiliga träluckor

bild-809
Hamnhuset i Norra Älvstranden, ritad av White arkitekter, är omtalat. Här valde man kolfilterfläkt (dvs cirkulerande återluft) för att återvinna all värme från matoset. Lösningen är inte godkänd idag i mekaniskt ventilerade bostäder som ska uppnå Silvernivån för kontrollpunkten ”Ventilation” i det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad 2.1. Anledningen är att ventilationen ska kunna forceras vid spisen för att bli av med lukt, partiklar och ånga från matlagningen. Filtret i en kolfilterfläkt renar matoset men får inte bort fukten

bild-810