arkiv

Etikettarkiv: ljusplanering

Fortsättning på föregående inlägg.

Jag har kommit till avslutningen i denna följetong och nu handlar det om att överföra ljusspelet i naturen till rumsinteriörer som ska ljussättas med elektrisk belysning.

Man börjar med att fundera över var man vill ha ljus. Ungefär som när en konstnär planerar en målning. Vilka partier ska vara ljusast? Hur ska karaktären på skuggorna vara? Vill man ha skarpa skuggor för att framhäva en dekorativ inredningsdetalj eller ett skulpturalt föremål krävs ett riktat ljus från t ex spotlights. Men hur utbrett ska ljuset vara? Ljuskällans spridningsvinkel är avgörande, men även avståndet mellan ljuskällan och föremålet. Det är likadant när en hel vägg ska belysas med spotlights. Man behöver dessutom fundera på hur tätt man sätter ljuskällorna om man vill undvika oavsiktliga mörka partier mellan ljusbubblorna på vägen.

Ett annat exempel är när man vill skapa dekorativa mönstereffekter på en vägg – ungefär som skuggorna från trädkronorna på marken. Då krävs en ljusarmatur med hål i skärmen så att ljuset från en klar ljuskälla kan leta sig fram genom hålen. Om ljuskällan har frostat glas uppstår däremot inga distinkta mönster på väggar och golv.

Ljussättningen påverkar dessutom tankar, känslor och stämningen i rummet. Ljusets psykologiska effekter var något som geniet Leonardo da Vinci var mycket medveten om. När da Vinci diskuterade dunkel och halvskugga menade han att en konstnär bör eftersträva att ”måla porträtt i mulet väder, gärna framåt kvällen”, av det enkla skälet att det dämpade ljuset gör ansiktena rättvisa. I detta mindre skarpa ljus upptäcker man nämligen ”all godhet och skönhet som går att se i dem”. Dunklet modellerar, dunklet gör ansiktsdragen mjukare.

Universitetsbiblioteket i Lund under helt olika ljus- och skuggförhållanden

 Mitt tips inför ljussättningen av ett rum är att börja med vilken stämning du vill skapa och fundera över ljusets uppgift. Var ska ljuset hamna för att du ska uppnå det du vill? Välj därefter en ljuskälla och ljusarmatur som kan åstadkomma den önskade effekten eller fråga om råd hos en ljusexpert i butiken. Man behöver inte kunna allt det tekniska kring belysning även om det underlättar. Tänk till exempel på en rabatt i trädgården som kan planeras på liknande sätt: man kan bestämma höjd, växtsätt, blomningstid, färger eller tema (t ex ätliga växter eller lokala växter) och sedan be experter föreslå de specifika växterna.

Ibland kan man tänka tvärtom och beskriva vad man inte vill ha, t ex flimrande eller bländande ljus. Upplevelse av bländning är individuell och dessutom åldersrelaterad. Man kanske inte vill ha ljusarmaturer som är svåra att hålla rena. Damm på bländningsskyddet eller glaskupan minskar ju ljusflödet och energieffektiviteten.

  1. Precis som ljusdesignern Richard Kelly sade krävs det tre saker för att planera med ljus, som är en form av magi: 1) ett tränat öga, 2) erfarenhet och kunskap om kulturella och psykologiska effekter av ljus på människor (här kan man dessutom lägga till de biologiska effekterna på dygnsrytm och sömn som inte var klarlagda när Kelly var verksam), och 3) erfarenhet och kunskap om tekniken.

Så träna ögat på att se vad ljuset gör med såväl den fysiska som den sociala miljön och lägg märke till hur du själv reagerar på ljuset i olika miljöer. Ta hjälp av experter om din erfarenhet och kunskap inte räcker. Det viktigaste av allt i dessa dagar är att prova sig fram och då måste man:

  • Spara kartongen och kvittot till lampan så att du kan byta om du inte är nöjd när den kommer på plats i sin rätta miljö (till exemplen pga fel ljusfärg, som mäts i Kelvin, pga av fel nyans av ljusfärgen eller för att lampan inte funkar tillsammans med den installerade dimmern i strömbrytaren).
  • Spara kvittot så att du kan reklamera lampan om livslängden är för kort (vissa tillverkare ger fyra eller fem års garanti) eller om den dimbara lampan börjar flimra pga av billig elektronik i lampsockeln. Det gäller även ljusarmaturer med inbyggd dimbar LED.

LED-belysningstekniken har fantastiska möjligheter men inget är längre självklart. Det enda som är säkert är att ljusstrålar egentligen är helt osynliga, precis som spindeltråden, tills ljusstrålarna träffar atmosfäriska partiklar, gaser och material som bryter eller reflekterar strålarna och gör fotonerna synliga för det mänskliga ögat.

Källor och vidare läsning

Läs mer om de olika kvalitetsaspekterna av ljus som är hämtade från:
PERCIFAL. Perceptiv rumslig analys av färg och ljus. Bakgrund och studiehandledning (SYN-TES rapport 2) (2011) av Ulf Klarén, 2011.

Lighting as an Integral Part of Architecture (1952). Artikel av Richard Kelly i College Art Journal, 12(1), 24–30.

Läs mer om da Vincis utforskande av ljus och skugga genom att observera och måla i den första stora biografin över Leonardo da Vinci på svenska:
Solen ser ingen skugga (2019) av Peter Glas.

Fortsättning på föregående inlägg.

Det mest bländande jag hittade på vandringen från Helsingborg till Mölle i oktober var bryggornas räcken som jag antog var gjorda av metall. Men på närmare håll visade de sig att det bara var grånat omålat trävirke som reflekterade den lågt stående solen (mycket snopet och något jag aldrig upplevt tidigare)

 

  • bländande ljusreflexer – när ljushetskontrasterna i synfältet är större än önskat och ögat inte kan anpassa sig kan detta ge upphov till obehagsbländning som t ex vita klippor, sand eller snö i starkt solljus.

En himmel i skymningen

 

  • ljusfärg – den upplevda färgen hos ljuset är ett resultat av ljusspektrumet, ytfärgen på element i naturen och personens förmåga att uppfatta färger. Ljusets spektrala sammansättning hänger samman med tiden på dagen, väderstrecken och luftens sammansättning. Ljuset vid soluppgång och solnedgång har en varm ton medan himmelsljus från norr har en kallvit ton. En mycket röd himmel vid solnedgången i städer kan skvallra om en hel del partiklar eller föroreningar i luften. Något som kanske överraskar är att gryningsljus (himmelsljuset vid tiden före soluppgång) och skymningsljus (himmelsljuset vid tiden efter solnedgång) innehåller mest kortvågigt ljus, dvs ljus i den blåa delen av ljusspektrumet, trots att det upplevs som orangefärgat.

    Färgerna på höstlöven förändras för att det gröna färgämnet klorofyll, som reflekterar de gröna våglängderna, bryts ner och försvinner in i trädets stammar och grenar. Kvar finns gula och röda färgämnen som gör att träd och buskar skiftar till höstdräkten i olika gul-röda nyanser

    Universitetsbiblioteket i Lund som har skiftat till höstskrud…

    … några veckor senare har vildvinet tappat alla sina blad och nu syns tegelfasaden igen i härligt morgondis

Fortsättning följer…

PS I helgen firades ljushögtiden Diwali i Indien och i många indiska hem världen över. Jag fortsätter hedra ljuset på bloggen och framtida inlägg i december är t ex ”Den mest demokratiska tekniknyheten för hembelysning med LED” och ”Min första egenbyggda ljusarmatur”.

Fortsättning på föregående inlägg…

  • ljusfläckar – kan orsakas av reflekterat solljus eller av infallande solstrålar som letar sig fram genom bladverket.

    Fläckvist ljus på bikuporna gör ytorna mer levande och mindre platta. Solljus som filtreras genom bladverk kan färga ljuset så att det blir grönaktigt



    Ljus och skuggspel på marken under träden. Tallar anses vara ljusa träd eftersom de släpper igenom mer ljus än t ex bokträd (de växer sällan örter på marken i en bokskog pga ljusbrist)



  • reflexer och blänk – speglingar av ljuskällor eller mycket ljusa blanka ytor kan göra en miljö mer visuellt intressant, något som glittrar till beroende på var man står.

    Ljusreflexer i vatten och det blir stora skillnader beroende på hur högt solen står och var betraktaren står

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg…

  • skuggor – skuggor kan avslöja om ljuset är skarpt eller diffust. Distinkta skuggor med tydliga kanter innebär att ljuset är skarpt och riktat, men om kontrasten mellan mörka skuggor och högdagrar är svag tyder det på att ljuset är diffuserat (dvs spritt och inte koncentrerat), t ex ljus från en mulen himmel eller om luften är disig.

    bild_1403

    Skuggor och dagrar på stenarna till vänster avslöjar att solen tittar fram och skuggorna modellerar formen, till skillnad från bilden till höger där solen några sekunder senare gått i moln och vissa stenar upplevs som ”plattare” 

    Karaktären på dagsljuset blir extra tydlig med en himmel som skiftar – från mulet till halvklart och direkt solljus– som i bilden nedan. Det tydligaste kännetecknet är återigen skuggorna som varierar från att vara nästan obefintliga till mörka med skarpa konturer.

    bild_1404

    Den långa slagskuggan på marken vittnar även om att solen står lågt på himlen. Fotot är taget mitt på dagen och skuggan är nästan dubbelt så lång som mina 162 cm. Man kan därför sluta sig till att fotot är taget närmare höstdagjämningen än sommaren. Fotot är taget 4 oktober och enligt Sun Surveyor Lite-appen står solen ca 30 grader över horisonten mitt på dagen. (Sista veckan i augusti står solen 45 grader över horisonten och slagskuggan blir då lika lång som kroppslängden)

    bild_1406

    Det diffusa ljuset från en disig himmel och luft mättad med vattenånga

    bild_1405

    Extremt diffust ljus så att horisonten nästan inte går att urskilja

    Om ljuset är extremt diffust går horisonten knappt att urskilja, som i bilden ovan. Pionjären och ljusdesignern Richard Kelly, som började sin bana på 30-talet, talar om denna effekt som ”ambient luminescence” – ett skugglöst jämnt ljus: ”Ambient luminescence is the uninterrupted light of a snowy morning in the open country. It is foglight at sea in a small boat, it is twilight haze on a wide river where shore and water and sky are indistinguishable. It is in any art gallery with strip-lighted walls, translucent ceiling, and white floor.”

Fortsättning följer…

Dags att ljussätta ett rum? Det kan vara en större utmaning än att möblera ett rum eftersom det finns fler begränsningar (t ex den tekniska infrastrukturen som antal och placering av eluttag och lamputtag) och för att ljuskälla, ljusarmatur och färg på inredning och rumsytor samverkar. Men man kommer långt genom att aktivt observera och reflektera över ljusspelet i naturen. Här finns nästan hela paletten av effekter! Avsikten med detta inlägg är att ge betraktaren ett språk eller ett sätt att tala om ljus som kan vara till hjälp när man pratar med säljaren i belysningsbutiken eller med en heminredningskonsult. Tänk på instruktionerna nedan som en vinprovning. För att beskriva smaker krävs en nyansrik vokabulär.

1. Stanna upp och betrakta med närvaro
Det första steget när man samlar på observationer i naturen är att ställa sig så att ljuskälla inte finns i synfältet, dvs med solen i ryggen. (Är det en mulen himmel spelar det ingen roll.) Jag tror nämligen att man tränar upp sin känslighet för ljusets effekter om man inte låter sig distraheras av ljuskällan.

2. Aspekter som påverkar ljusets karaktär
Nästa steg är att beskriva ljuset utifrån olika aspekter innan man vänder dig om eller tittar upp för att se vilken typ av himmel som krävs för att åstadkomma den upplevda ljussituationen.

Hur kan man då beskriva en ljusmiljö? Följande aspekter utgör tillsammans en användbar verktygslåda:

  • ljusnivån – upplevs helheten som om den är lite eller mycket ljus?

Hur ljus helheten upplevs vara påverkas av både ljuskällan och ytor som reflekterar ljuset – sand på marken reflekterar mer ljus (30%) än gräs (10%)

  • ljusets fördelning och riktning – upplevs ljuset som jämnt eller ojämnt fördelat, dvs är det stor eller liten skillnad mellan ljusa och mörkare ytor? Är det skillnad om man tittar på omgivningen i ögonhöjd och på andra nivåer? Var kommer ljuset ifrån i förhållande till ögonen – underifrån eller uppifrån?

    Snö på marken under en mulen himmel bidrar till att ge ett jämnt ljus men kan orsaka snöblindhet i öppna snölandskap med starkt solljus. När solstrålar träffar vattnet kommer starkt reflekterat solljus underifrån

    I skogen till vänster är ljuset jämnt fördelat medan t ex gräset i skogsbilden till höger fläckvis varierar i ljushet

Fortsättning följer…

 

Fortsättning på föregående inlägg.


Elite Hotel Arcadia, Stockholm. Detta är ett favoritrum trots att rummet är litet och badrummet kompakt. Byggnaden är från 1950 och den renoverades 2008. Taklampa saknas men ligger man i sängen blir man ändå bara bländad av en ljuskälla i synfältet. Här finns däremot infälld punktbelysning i den svängda sänggaveln som kan vara tänd utan att blända en sängliggande hotellgäst. Anledningen är placeringen rakt ovanför huvudet som gör att ljuskällan är utanför synfältet. Smart belysningsplanering med andra ord. Normalt är takbelysningen centralt placerad i taket. Ett sovrum i hemmiljö har i snitt fyra ljuskällor*: en taklampa mitt i rummet, sänglampor och kankse en bordslampa i fönstret eller på en annan möbel. Notera dessutom gardinerna i fönstret: till skillnad från föregående exempel i Gävle är den ljusa genosmläppiga gardinen närmast insidan av rummet så att rummet kan få en ”ljus vägg” om både den gröna mörkläggningsgardinen och den vita gardinen är fördragen på natten. Med ljusa ytor känns det lilla rummet större och det elektriska ljuset kan studsa tilllbaka så att ljuset sprids jämnare i rummet. Ett jämnt belyst utan skarpa kontraster rum kan vara behagligare för ögat (samtidigt som rummet inte får upplevas som ointressant utan skuggor).

I hotellrummets badrum finns exemplarisk belysning med bländfritt ljus från spegeln som lyser upp ansiktet rakt framifrån och takbelsyning inne i duschhörnan så att duschutrymmet får ljus även när duschdraperiet är fördraget. Det ljusa textilen tillåter dessutom ljus passera genom draperiet. Färgen på draperiet har alltså också stor betydelse för både reflektion och ljussgenomsläpplighet.

*) Enligt enkätundersökningen Ljuset hemma som genomfördes 2015 (inte publicerad än) och Energimyndighetens undersökning End-use metering campaign in 400 households (2009).


Hotel ibis budget Manchester Centre Pollard Street. Här har man satsat på fördelarna med modern LED-teknik och en del av den horisontella dolda LED-ljuslister med spridningsglas är sylig under TVn i bilden nedan. Men det krävs mer än en horisontell ”ljusramp” 70 cm över golvet för att skapa intressant och god belysning. LED-ljuslisten lyser enbart på den grönmålade nedre delen av väggen som äter ljuset istället för att sprida det jämnt över hela den nedre delen. Det horisontella bandet blir alldeles för markerat. Jag associerar till flerbostadshus från 90-talet med tidstypiska målade konrastfärgade bårder. Sådana horisontella element var designmässigt ingen höjdare. Men tekniken med dimbara LED-lister är strålande och kan vidareutveckla hembelysningen. Själv funderar jag på en liknande lösning till ovansidorna av bokhyllorna i mitt vardagsrum men jag har ännu inte hittat rätt varmvita ljusfärg, 2700 Kelvin.

Sängbelysningen är originell men oflexibel. Sänglamporna är fast monterade och risken är att sängpartnern blir störd om bara en vill använda läsljuset trots den lilla utsickande ”avskiljaren” mellan sängplatserna. Badrumsbelysningen fungerar däremot lika bra som i Hotel Arcadia.


Dold belysning bakom TVn är välkommet eftersom det minskar kontrasten mellan den mörka väggen bakom TVn och den lysande skärmen. Reglerbar inbyggd belysning bakm TV-apparater borde vara en självklarhet. När TVn kom in i svenska hem på 50-talet erbjöds till och med särskilda TV-lampor eftersom man redan då var medveten om vikten av ljuskomfort.


Stämningsbelysning i Rushcart Inn, Sowerby, England. Den öppna spisen som inte går att elda i har fått dold belysning

En viktig nyckel för god nattsömn och bra reglering av dygnsrytmen är ljusa dagar och mörka nätter. Sedan några år har jag på min fritid särskilt uppmärksammat ljus och mörker i hotellrum.

Varför just hotellrum? Jo, för att de kan vara intressanta mönsterexempel (eller inte) eftersom målet är utsövda gäster som återvänder eller ger ett snällt omdöme på booking.com. Då krävs det mer än en skön säng. ”Basmenyn” måste innehålla önskad mörkläggning (särskilt vid den här tiden i Sverige när dagarna är längre än 17 timmar), möjlighet till dagsljus utan insyn och lämpligt ljus för att uträtta datorarbete, läsa eller se på TV. Det lägre priset för fönsterlösa hotellrum jämfört med standardrum med fönster speglar värdet av fönster. Och när jag frågar runt hör jag aldrig någon säga att de föredrar ett fönsterlöst hotellrum. Ett rum som har både fönster och ”fin” utsikt anses som lyx och kostar ännu mer.

Det tillfälliga boendet inkluderar även ett badrum med andra krav på belysning. Ett hotellrum är dessutom hotellpersonalens arbetsplats eftersom rummet städas mer eller mindre varje dag. Men belysning som underlättar noggrann städning ingår numera sällan i ljusstrategin – något som frånvaron av en centralt placerad stark taklampa vittnar om. Badrummet brukar däremot vara ett undantag. Ett hygienutrymme kräver särskilt omsorgsfull städning, t ex kakel- och silikonfogar som är omöjliga att hålla helt rena. Hotellens materialval i badrummen förvånat mig ständigt. Men den största utmaningen för ostörd nattsömn, som jag här bortser från, är förmodligen ljudet från andra hotellgäster i korridoren, installationer för ventilation och kylning och trafiken utanför.

Det är alltid otacksamt att visa foton med belysning. Fast fönster kan vara ännu värre eftersom kontrasten dagtid är så stor mellan fönsterväggens väggyta och den ljusa utomhusvyn. Men här kommer ett urval som illustrerar några reflektioner som kan vara användbara för ljusplaneringen i hemmets sovrum och badrum.


Bella Sky, Köpenhamn. Föredömlig mörkläggning som täcker hela fönsterväggen med elektriskt styrd ljustät rullgardin. Insidan är vit med små dekorativa svarta prickar och den vita ytan gör rummet ljusare. På dagen finns möjlighet att avskärma solen med en rumsbred genomsiktlig rullgardin. Sänggaveln har dold LED-belysning som lyser upp väggen bakom och ramar in sängen. Läslampor är monterade på gavelns båda sidor. I hemmiljöer kan rullgardiner vara problematiska för den som har blomkrukor och fönsterbänksodling. Persienner mellan fönsterbågarna inkräktar minst på prylar i fönstret men är i gengäld inte lika täta som en måttnanpassad mörk rullgardin monterad i fönstersmygen.

Ett hotell i Gävle. Fin dold belysning i kornischen men som blir ganska ineffektiv eftersom gardinerna är mörka och reflekterar för lite ljus. En ljus gardin framför mörkläggningsgardinen hade återkastat mer ljus och hela fönsterväggen hade blivit ljusare utan skarpa kontraster mellan belysta och mörka partier. Mörka ytor absorberar ljus och kräver därför fler lumen från belysningen för att åstadkomma upplevelsen av ett ljust utrymme. Golvlampor är flexibla om de kan flyttas runt och de bidrar till såväl stämning som funktionellt ljus och känslan av små rum i rummet när de lyser upp en sitthörna eller liknande. Sänglamporna på sänggaveln är värdelösa för den som vill kunna rikta ljuset på boken man läser i sängen.

 


Best Western, Troy, NY. Lätt att mörklägga fönstret med mörka täta gardiner. Men på dagen tar kappan tar för mycket ljus. En kappa gör fönsteröppningen ännu lägre och ljuset når inte så långt in i rummet. Det ser kanske stämningsfullt ut i rummet med tre bordslampor med ljusa textilskärmar men de fungerar inte alls som läslampor. Badrummet fungerar däremot bättre belysningsmässigt. Här får ansiktet ljus rakt famifrån och inte bara uppifrån. En infälld spot i taket kompletterar den integrerade spegelbelysningen och underlättar städning i alla skrymslen.

Fortsättning följer…