ljus och mörker | kirans blogg

Den mörka men upplysta natten i Prag

Det mest slående under min korta vistelse i Umeå förra veckan var frånvaron av mörka nätter. Det gjorde mig mer uppmärksam på skillnaden mellan nätterna under resten av resan som fortsatte till Stockholm, Lund och Prag.

Natten kan beskrivas på så många sätt, och natten är lika viktig som dagen för vårt mående. Här nöjer jag mig med att kort beskriva ”nattens geometri” som fångas av den fina grafiken i favortimobilappen SunSurveyor.

Natten infaller efter att solen gått ner under horisonten och varar till solens uppgång. Astronomiskt sett hör skymning och gryning till natten även om man inte upplever det så eftersom det fortfarande är ljust (på högre breddgrader ska man kanske tala om den ljusa delen och mörka delen av natten). Längden på natten varierar över året och med breddgraden. Dessutom ser övergångarna mellan natt och dag olika ut beroende på var man befinner sig. På höga breddgrader är skymning och gryning långa (från ca 40 till 60 minuter i södra Sverige vid dagjämning respektive på sommaren). Vid ekvatorn är övergången tvärtom snabb – upplevelsen är som när någon drar ner en rullgardin.

Skärmdumparna längst ner på sidan beskriver solens flacka bana sommartid på fyra olika orter under drygt en vecka före midsommar. Bilderna visar dessutom tydligt hur kort natten är sommartid i de fyra städerna – kortast i Umeå (13% av dygnet) och längst i Prag (28% av dygnet).

Markeringen i vitt visar nattens cirkelsektor från soluppgång (streck i orange) och solnedgång (streck i rött). Övrig information: tiden för soluppgång och solnedgång samt azimut, dvs kompassriktning i förhållande till norr (norr = 0 eller 360 grader) för soluppgång och nedgång. Bågen visar solens skenbara bana relativt horisonten och pinnen i mittpunkten visar skugglängden vid den aktuella tiden (i exemplet ovan är slagskuggan 1,6 gånger längre än höjden på den gröna nålen)

Natten representerad i form av en cirkelsektor ger så klart begränsad information men den säger något om en väsentlig miljöaspekt som påverkar både kropp och sinne (nattens längd i förhållande till dagen, breddgrad, och dygnets och årets rytm). Framför allt om den kombineras med de blåmarkerade övergångarna i det horisontella tidsbandet längst ner i bilden som representerar skymning och gryning.

I Umeå – vid den här tiden i juni – utgör natten ungefär en tiondel av dygnet (bild upp till vänster). I Prag utgör däremot natten knappt en tredjedel vid samma tid (bild nere till höger). Ju längre söderut desto längre natt vid samma tidpunkt, dvs större cirkelsektorn

Sovrum inrett för en primadonna i Hökerum Byggs betonghus, Vallastaden Boexpo 2017

Den senaste ljusreflektionen (nr 9) var kopplad till dygnsrytm och hur den fysiska miljön i ett hotellrum kan stödja en bra rytm med både ljus och mörker. Några månader efter att inlägget publicerades fick Hall, Rosbash och Young förra årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm, med andra ord hur klockgener i cellerna påverkar organismers dygnsrytm. Nobelpristagarna studerade bananflugor och biologiska klockor finns i de flesta levande organismer. Den inre klockan (eller klockorna eftersom de finns i flera av människan kroppsorgan) går av sig själv men kan vara inställd på ett något längre eller kortare dygn än soldygnets 24 timmar. Det är därför yttre miljöfaktorer som ljus-och-mörker-cykeln spelar en väsentlig roll. Ljus och mörker påverkar nivåerna hos ett särskilt ”mörkerhormon” som i sin tur verkar synka den inre klockan till soldygnet.

Kompakt vardagsrum till vänster. Bakom ett litet väggparti till höger om terrassdörren finns en dubbelsäng i ett minimalt sovrum, Vallastaden Boexpo 2017

Men att behålla en sund dygnsrytm är ingen lätt sak för människor som brottas med tre olika dygn – det biologiska dygnet, soldygnet och det sociala dygnet. Det vet jag som är en typisk morgonmänniska. Möjligen är min inre klocka inställd på ett komprimerat dygn, dvs något mindre än 24 timmar. Så gott som alltid väcks jag av min inre klocka exakt vid samma tid varje morgon, runt halv-sju. Ibland tidigare men då är det förmodligen av stressrelaterade orsaker. För att få mina drygt åtta timmars sömn, som jag mår bäst av, behöver jag lägga mig vid tio-tiden. Långa uppesittarkvällar med goda vänner straffar sig följande dag eftersom jag ändå vaknar vid halv-sju. Morgonmänniskor kan inte ta igen sömnbrist genom långa sovmornar! Om man inte redan vet vad man är för typ så finns här ett enkelt on-line test på BBC News hemsida.

Feng-shui inspirerat sovrum med dämpade färger, Vallastaden Boexpo 2017

Ljus och mörker alltså stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande eftersom de bland annat påverkar vakenhet och sömn. Russel Foster, den erkända sömnforskaren, uppmanar oss att göra sovrummet till ”a haven for sleep”. Därför intresserar jag mig för hotellrum, studerar dem och reflekterar över vad de gör med mig som hotellgäst och morgonmänniska. Förra årets boexpo i Vallastaden bjöd på en hel provkarta på olika sovrum i deras hemutställningar. På en boutställning kan man bara föreställa sig hur designlösningarna skulle påverka vardagslivet eftersom man inte får uppleva ett helt dygn. Men en kritisk blick scannar snabbt vissa delar som är särskilt viktiga för sovrmmet som en ”fristad” och ett rum för återhämtning:

ser man ut från sängen?
väderstrecken (dvs morgon- eller kvällssol), hur mycket av himlen är synlig?
finns tunna gardiner som ger mjuka övergångar mellan den mörka fönsterväggen och den ljusa fönsteröppningen?
är det lätt att öppna och dra för gardinerna?
finns det plats för en lampa på fönsterbänken med vägguttag i närheten?
insyn? kan man välja grad av avskildhet/öppenhet?
vilken typ av mörkläggning?
placering av sängbelsyningen, stör man sin sängpartner när bara en har ljuset tänt?
färger och material, hur mycket ljus reflekteras?