Fortsättning på tidigare inlägg.

I år är det 500 år sedan konstnären, uppfinnaren, arkitekten, ingenjören och forskaren Leonardo da Vinci dog. Han var enastående på så många sätt vilket framgår av den första biografin på svenska av Peter Glas – ”Solen ser ingen skugga”.

Vilken är då kopplingen mellan den nya bordsarmaturen Anglepoise, som har hittat sin plats på ett av skrivborden i vårt hem, och Leonardo da Vinci? Förutom att da Vinci observerade och skrev flitigt om ljus i sina anteckningar ägnade han sig dessutom åt att tänka ut och rita förslag till olika maskiner och anläggningar. När han dissekerade människokroppar var det för att förstå hur muskler och kroppsdelar hängde ihop. George Carwardine (1887–1947) var även han ingenjör. Han designade upphängningssystem för bilar men blev känd för en teknisk detalj som utmärkte en ny generation flexibla bordslampor som kan vinklas i flera riktningar. Han använde spiralfjädrar i sin bordsarmatur ”Anglepoise” på ett sådant sätt att de inte omedelbart fjädrade tillbaka, ungefär som armen på en människa. När den norska ingenjören Jacob Jensen fick rättigheten att sälja armaturen i Skandinavien, och senare även Europa och USA, slog modellen igenom i slutet på 1930-talet. Armaturen varierades något och såldes som Luxo L-1 – en klassiker på många arkitekters skrivbord.

Synliga muttrar som kan spännas vid behov!

Här är armaturen bestyckad med en LED-lampa med kylning baktill som jag genast bytte ut till en LED-filament lampa för att ljuset skulle spridas genom hela skärmen och inte bara den nedre delen

Ljuskällan till vänster är en LED-lampa (5W) med metall baktill som kyler för att göra lampan energieffektivare men täcker nästan halv glasgloben. Ljuskällan till höger är en helt rundstrålande LED-filament dekorlampa (4W) som istället kyls genom gasen i globen. Båda ger ett totalt ljusflöde om 470 lumen och har en varmvit färg (2700 K)

Modellen har genom åren fått flera syskon. Just den här familjemedlemmen, som heter Anglepoise Original 1227 Mini Ceramic, saknar de karaktäristiska fjädrarna men har en vridbar skärm av porslin. Den är enkel, stilig, funktionell och tilltalande både när den är tänd och släckt. Muttrarna som fäster skärmens hållare på lampfoten är helt exponerade både på lampfoten och inuti skärmen. Så mycket tryggare än dolda infästningar som inte går att spänna. När lampan är tänd blir det inte enbart fokuserat eller koncentrerat ljus på bordskivan utan även ett behagligt diffust ljus runt hela skärmen eftersom den är av ljusgenomsläppligt porslin. Det man får tänka på med denna typ av skärm som sprider ljuset i alla riktningar är att välja en rundstrålande ljuskälla. En LED-lampa med en kylande bakdel lyser mest framåt. Jag fick byta ut den till en filamentlampa med bättre ljusspridning för att skärmen skulle komma till sin rätt (i denna typ av lampa är det en gas inuti glaset som kyler istället för metall i bakdelen).

Hade da Vinci sett dagens ljus är jag säker på att han skulle designat en mycket smart universalarmatur.