arkiv

Etikettarkiv: kondens

Jag kan inte släppa gåtan med ”termobilden” från förra inlägget riktigt än. Fotot i förra inlägget visar norrfasaden med kondensutfällning på fasaden. Bilden togs förra veckan när det var kring 0 grader på dagen och –6 grader på natten med en stjärnklar kall himmel. Fukten i uteluften har fällt ut på nedkylda ytor på fasaden och bildat iskristaller under natten. Men alla ytorna, de mörkare partierna, är inte lika nedkylda och saknar därför kondens. Frågan är varför vissa ytor saknar kondens. Kondens kan var en indikator för att materialet inte läcker värme precis som lågenergifönster med låga U-värden. Det är naturligt att limfogarna läcker lite värme eftersom fogbruket saknar isolerande luft. (Med tjockputs, 15 mm istället för 8 mm, hade värmeläckorna kanske inte varit så tydliga.) Lättbetongelementen innehåller däremot 80 % luft när lättbetongen är helt uttorkad. Takfoten och fönsterblecken avskärmar en del av himlen och det kan vara anledningen till att övre delen av väggen och partierna närmast fönsterblecken saknar kondens. En annan anledning skulle kunna vara att väggen är otät men eftersom huset provtryckts och termograferats två gånger med goda resultat kan otätheter inte vara förklaringen (luftläckaget var 0,19 respektive 0,13 l/s m2 omslutande area).

Men varför är väggen under tre av fönstren torrare och kallare än de andra? Av de fem fönstren saknar fönster 3 och 4, från vänster i bild, radiatorer under fönstren (de är placerade på andra väggar i närheten pga av inredningen i badrummet och köket). Men fönster 3 saknar kondens vilket skulle kunna tyda på att detta väggparti inte är helt uttorkat och isolerar lite sämre. Kan det bero på ensidig uttorkning och därmed långsammare torkningsprocess eftersom insidan är målad med helt tät våtrumsfärg? Övriga rum är målade med en diffusionsöppen naturhartsfärg som medger uttorkning både utåt och inåt beroende på skillnaden i fukthalt inomhus och utomhus. Fast då borde väggen under de stora fönstren nr 1 och 5 vara torrare och kallare (dvs ha kondens).

Kan skillnaden bero på rummens placering och tillgång till direkt solljus från södersidan? Rummen med fönster 2 och 3 är genomgående (pentry/entré resp kök). När solen lyser in från söder stängs värmesystemet av och de ensidiga rummen mot norr är någon grad svalare än övriga rum. I pentryt finns ett takfönster och köket nås av solljuset/solvärmen från söder via allrummet. Tillgång till jämnare värme kanske har påskyndat uttorkningen under just dessa fönster? Å andra sidan såverkar skafferiväggen som saknar fönster vara torrare eftersom där finns kondens (väggen mellan fönster 4 och 5 där uteluftsventilerna sitter i fasaden). Under vinterhalvåret är kan temperaturen i skafferiet vara så låg som 15 grader. Förbryllande…En byggnadsfysiker har säkert en förklaring till skillnaderna.


Norrfasaden på Villa Trift 3.0 måndag 23 januari 2012. Takpannor ligger staplade på marken utanför uteluftsintaget till kaminen. De fungerar som en vindbrytare för att slippa kalla vindar som blåser rakt in genom kanalen i betongplattan. En mer permanent lösning skulle kunna vara en halvcirkelformad betongbrunn

Denna första vintervecka har flera nätter varit kalla med minusgrader och klar himmel. Jag antar att detta i kombination med några grader högre dagstemperaturer (-6 på natten och strax under 0 grader på dagen) är anledningen till att det flera dagar i början av veckan fanns frost på norrfasaden på Villa Trift 3.0. Vattenånga har fällt ut på de kalla väggytorna mot norr och bildat iskristaller under natten. Fotot ovan är som en termobild eftersom det avslöjar väggens ojämnt fördelade värmeförluster. Jag gissar att anledningen delvis beror på att väggen som består av lättbetong inte är helt uttorkad. Villa Trift 3.0 är byggt av stående väggelement av lättbetong. De våningshöga elementen ”limmas” ihop och finns i olika bredder från 300 mm till 600 mm. Bilden visar tydligt de olika bredderna eftersom frosten har tinat i fogarna. Men det finns även andra partier där frosten har tinat pga värmegenomgången (de mörkare putsytorna i fotot), t ex under vissa fönster. Det skulle kunna bero på radiatorernas placering. Men radiatorn är inte placerad under fönstret i alla rum.

U-värdet är ett mått på materialens isoleringsförmåga. Ju lägre U-värde desto bättre isoleringsegenskaper. U-värdet för lättbetong är sämre än en vägg med t ex mineralull men lättbetong är i gengäld mycket lufttätt. Förutsättningen för god lufttäthet i hela väggen är att lättbetongelementen eller blocken är bra sammanfogade. Lättbetong innehåller en hel del fukt från tillverkningsprocessen som torkar ut i byggnaden efter en eller två vintrar. När lättbetongen är uttorkad innehåller materialet 80 % luft. Ett lättbetonghus uppnår de beräknade U-värdena som legat till grund för energiberäkningen vid projekteringen först när materialet är helt uttorkat. I Sverige är det lag på att byggnader ska energideklareras inom två år från inflyttningen. Det krävs minst ett års energistatisk (energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten) som underlag för energideklarationen. Men ett lättbetonghus hade vunnit på att deklareras inom tre år.

Nästa år vid samma väderlek åker kameran fram igen. Förhoppningsvis ligger det ett jämnare frostlager på hela väggen som ett kvitto på en vägg med mindre värmeförluster.