Passivhus i Granåsen i utkanten av Trondheim. Fasad mot norr

Ett vanligt försäljningsargument för golvvärme är att golvärmesystem behöver tillföra mindre värme än radiatorsystem för att uppnå samma upplevda innetemperatur. Henrik Karlsson/SP visade på en av sessionerna på Passivhus Norden 2012 att detta inte stämmer i lågenergihus, dvs hus med lågt värmebehov. Laboratoriemätningen genomfördes i ett enskilt rum (11 m2) under kontrollerade vinterförhållanden. Tillförd effekt var konstant  (12,9W/m2), liksom tilluftstemperaturen (+ 16 °C) och luftflödet (0,9  l/s m2). Utetemperaturen var satt till -14,5 °C. Det enda som varierade i de olika fallen var golvvärme eller radiatorvärme, fönstrets placering (horisontell eller vertikal) och två olika U-värden på fönstret (1,1 resp 0,8 W/m2K). Målet var att undersöka om temperaturen skiljer sig i olika delar av rummet och eventuella luftrörelser. När vi vistas i ett rum är det flera faktorer som påverkar upplevelsen av den termiska komforten: lufttemperatur, luftdrag, strålningsdrag, ojämn vertikal temperatur, kalla eller varma golv. Men även kädsel och fysisk aktivitet förstås. Sommarklädsel på vintern kräver högre temperatur. Våra beteendevanor påverkar alltid i slutändan energibehovet.

Passivhus i Laerkhaven utanför Århus. Fotot är från studiebesöket på Passivhus Norden 2010 

Bakgrunden till laboratorietestet på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är att stora glaspartier i kombination med golvvärme istället för radiatorer under fönstren är vanliga i nybyggda bostadshus. Ett vanligt problem är kallras och dålig värmekomfort. I passivhus ersätts vanligtvis radiatorer under fönstren med luftburen värme.

Mätresultaten och experimentet finns noggrant beskrivet i SP Rapport 2012:13. I korta drag kom Henrik Karlsson fram till att det var mer drag vid golvet i fallet med ett vertikalt fönster med golvvärme. Med denna kombination var även golvet närmast det golvstående fönstret lite kallare än resten av rummet. Det var små skillnader mellan högre och lägre U-värde på fönstret. Valet av värmesystem och orienteringen av fönstret påverkar innekomforten mer än U-värdet på fönstret. Den operativa temperaturen är i huvudsak densamma vid golvvärme och radiatorvärme. Golvärmen höjer bara golvytans temperatur.

Slutsatserna ovan gäller lågenergihus med ett lågt värmebehov. Jag frågade Henrik Karlsson om han tror att slutsatserna även gäller nya hus som ”bara” uppfyller Boverkets byggregler (BBR). Han menar att den operativa temperaturen bör bli lite högre med golvvärme jämfört med radiatorer om man ser till hela rummet men förmodligen inte närmast fönstret. Ju högre värmebehov desto större skillnad i operativ temperatur om man jämför golvvärme med radiatorer. Detta beror på att det högre effektbehovet ger en högre golvtemperatur vilket ger mer strålningsvärme och högre operativ temperatur samtidig som lufttemperaturen är lite lägre. I äldre hus med högre värmebehov kan alltså golvvärme ge mer komfort för samma mängd tillförd värme. Han hänvisar till tidigare studier gjorda på 80-talet. Men effektbehovet i dessa studier är förmodligen betydligt högre jämfört med dagens BBR-hus.

I mitt eget hus, Villa Trift 3.0, valde vi radiatorer under fönstren för bättre värmekomfort och för snabbare reglering. Ett golvärmesystem är för trögt om man vill ta tillvara den passiva solvärmen genom de stora fönstren mot söder. Radiatorerna är dimensionerade för lågtempererad värme. Villa Trift 3.0 är långt ifrån ett passivhus och har ett beräknat effektbehov på 26 W/m2 när det är som kallast i Lund (dimensionernade utetemperatur, ca -10 °C)