arkiv

Etikettarkiv: Fuktcentrum

(Fortsättning på föregående inlägg) Jesper Arvidsson deltar i en undersökning om framtidens trähus där man följt produktionen av fyra prototyphus från olika småhusföretag. Han konstaterade att hälften av skadefallen har skett i hus som uppförts när det regnade.

Bild

Bild
Mitt hus, Villa Trift 3.0, är ett stenhus av lättbetong. Huset stomrestes i januari 2010 utan väderskydd med hjälp av en kranbil på två dagar. Inom en vecka stod alla väggelement av lättbetong på plats och trätakstolarna var täckta med underlagstak. Krönen på elementen är särskilt utsatta och måste täckas vid nederbörd men vi slapp som tur var regn och snö hela veckan. Det är ju inte så lätt att boka om en kranbil…

Angela Sasic från Chalmers pratade bl a om olika mögelindex och betydelsen av det geografiska läget. Skalan går från 0 till 6 där 6 är värst. Vid index 1 syns mögel endast i mikroskop. Vid mögelindex 3 är mögel synligt för ögat. Längs västkusten och i sydligaste Sverige är risken för mögel avsevärt högre medan risken för mögel i Stockholmsregionen betydligt mindre. I kalla norra Sverige är risken för mögelproblem mycket liten. Förutom hög relativ fuktighet på t ex kallvindar är temperatur och tid viktiga faktorer för mögelrisk. Mögelsvamp gillar värme och fukt men behöver också tid för att utvecklas. Orten har därmed stor betydelse för fuktsäkerheten. Då inser man att fuktskador kommer att bli mycket vanligare i framtiden eftersom våra utsläpp av växthusgaser bidrar till ett fuktigare klimat.

Man kan tro att en tegelfasad håller tätt men tegelstenar suger in vatten både genom fogarna och stenen. Peter Brander från Skanska berättade att det bara tar 15 min för regnvatten att tränga in genom tegelmuren till luftspalten vid kraftigt slagregn! Hans kollega Jörgen Falk höll ett intressant föredrag om ventilationen i luftspalten bakom t ex fasadskivor. Jag har länge undrat hur bra ventilationen faktiskt är i en luftspalt och borde det inte vara sämre med horisontell läkt även om den är genombruten av hål? Och vilken är den optimala spaltbredden? 5–10 mm är alldeles för lite medan en bredd på 20–30 mm bidrar till mycket bättre uttorkning. Det tar 5 dygn att torka ut en helt blöt gipsskiva med stående läkt. Väljer man horisontella läkt behövs ytterligare två dagar. En oventilerad putsad mineralullskonstruktion tar 4 gånger så lång tid och puts på cellplats tar 20 gånger längre tid att torka ut! Både vertikala och horisontella läkt fungerar och ger tillräcklig luftomsättning i spalten. Fortsatt rapport i nästa inlägg…

Bild
Söderväggen på Villa Trift 3.0 är klädd med mörkgrå träpanel med luftspalt mellan panel och lättbetongelement. Panelen är infäst i stående reglar med papp mellan träreglarna och betongen. en bra konstruktionslösning om man vill säkerställa snabbare uttorkning av lättbetongen som blir särskilt bra med en södervänd panel i mörk kulör


Bakom panelen syns den uppdragna vattenutledande plåten som är fastklistrad med asfalt. Men den borde kanske dragits upp ännu längre? Peter Brander underströk att uppviket av plåtar vid taklanterniner mm bör vara 30 cm för att undvika att vatten driver över kanten


Illustration till BETSI-undersökningen för Boverket. Kiran M Gerhardsson 2011

Få bukt med fukt är titeln på en användbar och lättillgänglig bok med exempel på hur man kan bygga fuktsäkert. Boken är skriven av Ingemar Samuelson, Jesper Arfvidsson och Carl-Eric Hagentoft kom 2007 men är forfarande aktuell eftersom dagens byggen fortfarande drabbas av omfattande fuktskador. Flera av skadexemplen återkom på årets informationsdag om ventilerade konstruktioner och lufttäta hus som hölls av Fuktcentrum i nyligen invigda Clarion Hotel Post i Göteborg 9 juni. Jag missade höstens informationsdag i Lund och fick ta mig till Göteborg. En hel del var bekant för mig sedan tidigare. Fukt är ett självklart ämne på Passivhuskonferenserna och ett återkommande ämne i tidningen Bygg & Teknik som jag prenumererar på. Media har under de senaste åren gjort enstegstätade fasader kända för allmänheten i både tidningar och på TV. Det har skrivits flera rapporter om t ex enstegstätade fasader och ventilerade krypgrunder. Inför bygget av mitt eget hus, Villa Trift 3.0, läste jag flera rapporter och artiklar om ökade fuktproblem på kalla välisolerade vindar. Här kommer ett axplock av intressanta nyheter på fuktområdet som är relevanta för moderna energieffektiva byggnader med mina egna bildexempel från Villa Trift 3.0.

En av inledningstalarna påstod att 80 % av alla byggskador är fuktrelaterade. En anledning kan vara att dagens hus använder mer komplicerade konstruktioner för att uppnå kraven på god komfort och energieffektivitet. Traditionella konstruktionslösningar måste i en del fall förändras och bygga på ny kunskap.

Enstegstätade fasader har öppnats på 1000 ställen och visat sig ha flest skador på de vindutsatta sidorna. Många skador är dessutom inte synliga utifrån! De flesta byggföretag har övergett byggmetoden och väljer andra alternativa väggkonstruktioner:
1. Puts på skiva med ventilerad spalt
2. Beprövade sandwichväggar
3. Beprövade lättbetongväggar men tjockare än tidigare
Det återstår att se vilka nya problem som kan uppstå med ändrade konstruktionslösningar. Särskilt puts på skiva. Man ska även vara uppmärksam på att tjocka lättbetongväggar tar längre tid att torka ut.

Hur gör vi välisolerade och ventilerade vindar mer fuktsäkra? Ingemar Samuelssons svar var lufttäta bjälklag och undertryck i huset för att undvika att fuktig rumsluft tar sig upp på vinden. Välj fukttåliga material och isolera råsponten utvändigt (en vanlig konstruktion i nya ventilerade vindar i lågenergihus). Byggskedet är extra viktigt! Har fukt hamnat på vinden under byggtiden kommer den inte att torka ut om man inte använder avfuktare. Var även uppmärksam på att undvika inbyggd fukt i t ex råspont. Ett annat sätt att lösa för höga fuktnivåer på kalla välisolerade vindar är att installera en fuktstyrd fläkt som tyvärr kräver eltillförsel. Fortsättning följer…


Första vintern i Villa Trift 3.0 december 2010. Utvändig vindslucka, oventilerad takfot och reglerbara gavelventiler

Själv valde jag en passiv lösning i Villa Trift 3.0 utan traditionell takfotsventilation men med gavelventiler. Väggventiler på gavlarna är alltid stängda men de ger mig möjlighet att ventilera bort ev byggfukt eller fukt pga av läckage. Vindsluckan sitter på gaveln istället för i vindsbjälklaget. Underlagstaket är 2 mm tjockt är diffusionsöppet, dvs fukt kan vandra igenom materialet. Underlagstaket består av 5 sammanlimmade pappskikt och tillverkas av Paroc. Enligt Ingemar Samuelsson har man tyvärr ingen glädje av ett ångöppet underlagstak på vintern eftersom det inte finns någon drivkraft för fuktvandring utåt (pga att temperaturen på vinden kan vara lägre än uteluften). Jag har inspekterat vinden ett par gånger per år. Vinden har inget synligt mögel, klimatet känns torrt och vi slipper skotta snö på vinden! Det är inte ovanligt i Skåne att snö blåser in genom den ventilerade takfoten.

Fortsättning följer med fler fuktnyheter…


I veckan arrangerade Fuktcentrum sin tredje informationsdag för över hundra deltagare på Clarion Hotel Post i Göteborg. Jag tog mig dit en dag tidigare och upptäckte tre smultronställen för miljömedvetna konsumeter i sökandet efter Rasul, marockanskt lerschampo:
– Fram är en kooperativ butik som säljer ekologiska livsmedel och hygienartiklar. Adressen är Nordenskiöldsgatan 18 (en tvärgata till Linnégatan).
– Emmaus Second Hand på Linnegatan 9 är ett hett tips för alla reuse-älskare. Snygg skyltning, stort utbud, ordning och reda. Helt enkelt oemotståndligt!


– Färg & förändring på Linnégatan 3 är en kompakt men välsorterad ekologisk hudvårdsbutik. Här hittade jag till slut Rasul men som mineraltvål i bitar istället för på flaska. Fiffigt med lerbitar som löses upp i vatten både för resan och i hemmet. Det finns ju ingen poäng med att transportera vatten när man vill resa med lätt packning. Dessutom slipper man konserveringsmedel i produkter utan vatten. Håller på att utvärdera produkten både som tvål och schampo…

Är man på besök i Göteborg och har någon timma över kan jag rekommendera stråket längs Linnégatan med åtminstone tre ekobutiker på gångavstånd från varandra. I nästa inlägg berättar jag om några av nyheterna från seminariet om Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus. Det var ett extra spännande program eftersom många av frågorna som diskuterades har kopplingar till lösningarna i Villa Trift 3.0.