arkiv

Etikettarkiv: Folksams färgtest

Nu när färgen på bladen skiftar är det läge att fundera lite kring färgens koppling till tid. Det har gått exakt 12 år sedan vi flyttade in i det egenritade huset på Skördevägen. Vi valde färgtypen på husets träpanel efter att ha läst Folksams färgtest. Folksam har gjort regelbundna tester av utomhusfärg vad gäller miljöprestanda och funktion (dvs förmågan att klara exponering för sol, vind och vatten), men 2018-års färgtest blev tyvärr det sista.

Det visade sig att akrylatfärgen (Perfekt Akrylat) vi hade valt med hjälp av Folksams färgtest levde upp till förväntningarna och nu var det dags för ommålning. När målningsarbetet var klart insåg jag hur matt och grå den gamla färgen på panelen var i jämförelse. Nu har panelen fått tillbaka lystern och den djupa svarta kulören. Förhoppningsvis dröjer det 12 år innan det är dags för nästa ommålning. Även de gula ytterdörrarna fick tillbaka sin varmgula originalkulör efter två lager som rollades med en proffsmålares känsliga och skickliga hand.

Medan man i vardagligt språkbruk talar om färgens ljushet, mättnad och nyans använder NCS-systemet: nyans (som beskrivs av svarthet och kulörthet, dvs hur färgstark kulören är, och vithet som är skillnaden mellan de två) och kulörton (som beskriver dragningen åt gult, rött, grön och blått).

En NCS-beteckning som beskriver en läckert orange apelsin kan se ut så här (dvs den närmaste kulören, som jag uppfattar den, i ett färgparti mellan högdagrar och skugga): S 0570-Y40R. Så här avkodar man den kryptiska beteckningen:

  • ”S” står ör Second Edition (dvs den andra utgåvan av systemet, men det är inget man som lekman behöver bry sig om).
  • ”05” anger att kulören innehåller 5% svarthet.
  • ”70” anger att kulören innehåller 70% av maximalkulören.
  • Vitheten är 25% (räknas ut på följande sätt: 100% – 5% – 70% = 25%).
  • Y40R anger att det är en gul (Y) kulör med 40% rött (R).

   

Neutrala grå färger saknar kulörton och avslutas därför med ett ”N” (neutral), t ex den mörkgråfärgen på vår panel som har NCS-beteckningen S 8500-N (helt svart har beteckningen S 9000-N). Kulören har 85% svarthet (och 15%vithet). Det finns även svagt gråa nyanser med bara 2% kulörthet.

Det är inte bara målarfärg som bleknar och visar att tiden går. Solbränna och pigmentet melanin har betydligt kortare cykler än målarfärg på ett hus. Redan nu börjar hudfärgen på kroppen så sakta återgår till vintertrött ljust brun. Andra pågående färgförändringar kan märkas i det politiska landskapet, men då handlar det om kulturellt kodade färger.

bild_1023

När Villa Trift byggdes 2010 blev pergolan av furu på terrassen struken med järnvitriol som egentligen bara påskyndar övergången till den omtyckta silvergrå färgen (omtyckt av åtminstone många arkitekter). Snickaren som monterade pergolan varnade för att behandlingen aldrig skulle hålla – och han fick rätt. Nedre delen av reglarna, som lutar 25 grader ut från huset, har redan ruttnat.

Hur kunde jag avstå från att t ex välja tryckimpregnerat virke eller göra en träskyddsbehandling? Jag var beredd att ta risken eftersom jag hade sett panel enbart behandlad med järnvitriol på ett miljöanpassat bostadshus i Umeå. Arkitekten, som dessutom var min lärare, hade bara goda erfarenheter av järnvitriolbestruket trä. Han försäkrade att hållbarheten var lång. Det finns kanske flera tänkbara förklaringar till den korta hållbarheten här på Skördevägen i Lund, som t ex sämre virke, att träkonstruktionen är mer utsatt (det rinner ju regn längs med de lutande reglarna) eller andra klimatskillnader. När det gällde panelen på huset var jag i gengäld mer försiktig och gick efter Folksams utmärkta färgtest. Valet föll på Beckers akrylatfärg ”Perfekt”. (Tillverkaren har utlovat 12 års målningsintervall och om sex år får vi se om det stämmer.) Färgen är fortfarande bland de som rekommenderas i testresultaten från 2015.

Nu är en ny konstruktion beställd i galvaniserat järn med längsgående reglar av limträ med OrganoWoods kiselbehandling. Första strykningen med nr 01 ger ett rötskydd och andra strykning med nr 02 ger ett smuts- och vattenavvisande skydd. Det finns andra system med samma egenskaper som t ex Sioo:x Original Träskydd och Sioo:x Original Ytskydd. Kiselbehandlingen är helt miljöanpassad utan farliga ämnen (se OrganoWoods byggvarudeklaration som finns föredömligt lättillgänglig på hemsidan) I somras testade jag behandlingen på de nya trätrallarna som tar upp nivåskillnaden i växthuset och de ljusnar långsamt. Om några månader får de samma silvergrå färg som järnvitriolbehandlat trä – en effekt av strykningen med nr 01.

bild_1010
Ovan: De nya impregnerade trätrallarna med OrganoWoods behandling 

Nedan: De ursprungliga trätrallarna som var behandlade med järnvitriol. Sex år senare var en av läkten på den yttre var helt rutten. Tyvärr fanns inte samma dimensioner i impregnerat virke vilket påverkade utseendet till det sämre enligt mig

bild_1011

Obs! Eftersom jag väljer att ange de fabrikat som jag testar eller har har haft positiv eller negativ erfarenhet av kan läsare tro att det är en reklamsponsrad blogg. Men jag är en helt oberoende bloggare som alltid tackar nej till erbjudanden från företag