arkiv

Etikettarkiv: färgtemperatur

Fortsättning på föregående inlägg.

Detta inlägg ett ytterligare ett i raden som diskuterar våndor och fullträffar. Denna gång blev det som tur var två fullträffar: 1) en originell arbetslampa som placerats i ett sovrumsfönster och 2) en bättre läslampa på nattduksbordet. Armatur nr 1 ersatte en ganska nyinköpt fönsterarmatur med tygskärm som tyvärr skymmer alldeles för mycket ljus och utblick under dagen. Det visar hur svårt det kan vara att bedöma hur en ljusarmatur upplevs på plats utifrån katalogbilder.

Tidigare fönsterlampa till vänster och i mitten. Ny diskret vitlackerad ljusarmatur nr 1 till höger

Styrningen har fördelar och nackdelar eftersom den saknar en traditionell brytare. Jag har i alla fall lärt mig av tidigare reklamationer (den misslyckade Volume från Lightyears i vardagsrumsfönstret med inbyggd steglös dimmer och LED). Numera avstår jag från att köpa LED med steglös dimmerfunktion. Det verkar som man inte kan vara säker på att tillverkarna använt elektronik och ljuskällor av hög kvalitet. Min gissning är att det behövs fler kvalitetskontroller i tillverkningen. Men eftersom det innebär en högre tillverkningskostnad och priset inte får bli för högt så avstår producenterna från att införa fler funktionskontroller.

Släckt ljusarmatur till vänster och tänd till höger (färgtemperatur 3000 K)

… färgtemperatur 6500 K till vänster och 4300 K till höger

Här är den spännande lösningen för ett litet fönster (b x h = 1,2 x 1,3 m) i ett mindre sovrum. Den har en dimmer, men i tre fasta steg, och inbyggd LED-ljuskälla samt en avbländare undertill för en jämnare ljusspridning neråt och för att dölja de tätt sittande dioderna på insidan. Ljuset är helt riktat neråt och armen går att vinkla men inte vrida. Den vita breda cirkulära fotplattan reflekterar så pass mycket av ljuset att hela fönsternischen fylls med härligt ljus. Intervallstegen i ljusflödet – 300/310/315 lumen (lm) – kan verka små men eftersom ljuset är koncentrerat, dvs inte rundstrålande som en konventionell glödlampa, blir skillnaden ändå stor i form av ljus som hamnar på ytan undertill (lumen/m2 som är samma ska som enheten lux). När jag mäter motsvarande antal lux som hamnar på fönsterbrädan 38 cm under ljuskällan är det ca 300/1000/2000 lux. Nästa trevliga egenskap är att ljusfärgen (eller färgtemperatur som det heter på fackspråk) har tre varianter – 3000/4300/6500 Kelvin (K). Temperaturen hos en traditionell glödlampa är 2700 K. Simulerat dagsljus, som ska efterlikna det kallvita ljuset utomhus mitt på dagen, har en färgtemperatur på ungefär 6500 K.

Ljusarmaturen har dock touchfunktion istället för en taktil tryckknapp. Det kan funka sämre för personer med svag syn eller för vem som helst om det är mörkt i rummet eftersom det inte går att ”känna” sig fram till brytaren. Men det jag gillar med att ha en smäcker arbetslampa i fönstret är att den inte skymmer så mycket av ljuset och utsikten på dagen. Alla nio kombinationer av ljusflöde och färgtemperatur gör den ännu mer mångsidig – ”dagsljus” på morgonen i vintermörkret och varmt dämpat ljus på kvällen för att hålla rätt på kroppsklockan. Nu handlar det bara om att den ska leva längre än vanlig vardagselektronik.

I nästa inlägg presenterar jag armatur nummer två.

Detta inlägg kopplar till en serie tidigare inlägg om samma ämne – svårigheten att välja rätt ljuskälla och armatur för att skapa den önskade belysningen. Det är svårt för många, även för mig trots fyra års heltidsstudier som doktorand i ämnet ljus, mörker och hälsa.

Ljusdesignern Hervé Descottes menar att det finns det six belysningsprinciper att ta hänsyn till när man ljussätter: 1) belysningsstyrkan (eller illuminans som det heter på fackspråk), 2) ljustäthet (luminans på fackspråk som beskriver mängden ljus som når ögat i en viss riktning, dvs hur en yta reflekterar mer eller mindre ljus), 3) färgåtergivning och färgtemperatur (t ex om hudfärgen ser naturlig ut eller färgen på föremål medan temperaturen anger om ljusfärgen är varm eller kall), 4) höjden (dvs hur högt upp en ljuskälla är placerad), 5) närhet mellan ljuskällor (dvs hur nära lde är placerade), och 6) riktning och spridning (t ex om ljuset är fokuserat som en spotlight eller  om ljuset sprids i alla riktningar som i en mjölkad ljusglob).

Det är bra och användbara principer. Men sedan LED-lampans intåg i hemmet behöver konsumenter dessutom ta hänsyn till nyansen på ljusfärgen. En glödtråd som brinner, t ex i de utfasade glödlamporna och halogenlamporna, har exakt samma ljusfärg vid en viss temperatur. Vid t ex 2 700 Kelvingrader ger en glödtråd exakt samma varma gula sken. Men en lysdiodiodlampa (LED) kan ha olika nyanser även om det står 2 700 K på förpackningen. Ljusfärgen kan t ex dra mot rött eller gulgrönt. Till skillnad från glödande tråd är det inte lätt att åstadkomma exakt ljusfärg med halvledare och lyspulver som får LED-lampor att lysa. Därför behöver man se ljuskällorna lysa före köp. Jag köper helst lampor från samma tillverkare vid samma tillfälle om det är en grupp lampor i samma rum som ska bytas eller som regleras av samma strömbrytare.

I mitt eget ”levande hemlaboratorium” har jag testat att blanda olika ljusfärger. Det första försöket var en katastrof men det andra blev riktigt bra. Första gången testade jag att ersätta varma ljuskällor (2 700K) med kallare (drygt 3 000 K) i takets ljusglober i entréhallen. Men det var en märklig känsla att gå från ett varmt allmänljus till ett kallt. Hallens ljus var dessutom synligt från andra rum.

Kallt ljus (4 000 K) i takarmaturerna som allmänljus i köket och varmt ljus (2 700 K) som arbetsbelysning

Andra tillfället var i våras. När det var dags att beställa två nya ljuskällor till tre nerpendlade takarmaturer över matbordet trodde jag att jag hade beställt sedvanliga 2 700 K i en webbutik med oklar teknisk specifikation. Men i paketet låg istället tre LED-lampor med superkallt ljus – 4 000 K som är vanligt i Japan. Vad göra? Antingen skicka tillbaka och betala dyr frakt jämfört med varuvärdet eller hitta en annan plats för det kallare ljuset. Nu sitter de i Ifö-armaturerna i köket nära fönstret och i taket. De styrs dessutom av samma strömbrytare. Här fungerar det utmärkt och det kan hänga ihop med placeringen nära fönstret. Ljusfärgen 4 000 K motsvarar nämligen färgen på dagsljuset som kommer in genom köksfönstret på förmiddagen. Ögonen är redan vana vid att se blandningen av vitt dagsljus och varmt elektriskt ljus samtidigt. Förväntningar kan ju också påverka upplevelsen av en ljusmiljö. Nu har köket blivit en ljusbox för att boosta humör och stimulera den inre kroppsklockan på morgonen. Och på kvällen använder vi de belysningen över arbetsbänken och barbordet som har varma ljuskällor.