arkiv

Etikettarkiv: Brompton

”Walking & biking” som det naturliga valet i vardagen

26 december, 2012
hållbar stadsutveckling
Lämna en kommentar

Bild-029
Brompton 2012, min enda cykel för att underlätta kombinationsresor mellan tåg och cykel

En ”urban walker” som jag väljer tåget framför bilen för längre sträckor och tar cykeln vid enstaka tillfällen. Familjen äger en bil men jag kör den sällan. Har man tiden är förflyttning till fots är överlägset alla andra transportsätt. Man tankar dagsljus, vistas utomhus i friska luften, tränar avståndsseendet och får motion på köpet. Rörelse främjar dessutom tänkande och kreativitet eftersom hjärnan får mer syre. Förflyttning till fots ger heller inga klimatpåverkande utsläpp mer än den inbäddade energin för att tillverka ett par kraftiga och stadiga kängor.

En stad som är utformad för bra bekväm och säker cykling är oftast bra även för fotgängare. Det är tydligt i t ex MediaCityUK som är världens första miljöklassade stadsdel enligt BREEAM Communities. I mitt senaste inlägg i serien om MediaCityUK berättade jag om stadsdelens cykelvänliga utformning som är en av klassningssystemets miljöindikatorer.

För ca två veckor sedan deltog jag som besökare i en cykelkonferens ”Öresund som cykelregion”. Här kommer lite snabbfakta efter genomförda resvaneundersökningar och slutsatser som redovisades på konferensen. Enligt en internationell jämförelse (Noord-Holland, Schleswig-Holstein och Öresundsregionen) är en cykelresa i snitt 3 km (en genomsnittlig resa till fots är 2 km). I Amsterdam i Noord-Holland och i Köpenhamn sker ca 30 % av resorna med cykel. I Schleswig-Holstein är andelen 15 %. Amsterdam har som regionalt mål att öka andelen cykelresor till 70 %! En förutsättning som förenar Holland och Danmark är befolkningstätheten. I Holland bor 400 inv/km2, i Danmark är 129 inv/km2 och i Sverige 21 inv/km2. Stadens storlek och täthet är avgörande för hur mycket man cyklar.

Vad krävs då för att andelen cykelresor ska öka? Här är några av konferensens slutsatser med utgångspunkt från föregångsregionerna Noord-Holland och Köpenhamn i Danmark (källa: Benchmarking av Öresund som cykelregion – huvudrapport. Trivector, 2012):
– Bygg tätare städer (jfr Holland, med en högre befolkningstäthet blir investeringarna lönsammare).
– Mer investeringar i cykelnät (framgångsreceptet i Holland och Köpenhamn).
– Bättre samplanering för kombinationsresor mellan cykel och kollektivtrafik.

God jul från ett för det mesta snöfritt Skåne!

Bild-028
Vikbar med ganska låg vikt (12 kg) och hög komfort

Sustainable Communities­ – Hållbara stadsdelar (2)

8 augusti, 2012
miljöanpassat byggande & boende
2 kommentarer


Jag kan inte tänka mig en bättre illustration av kategorin Transport and Movement i det engelska klassningssystemet BREEAM Communities. En vikbar cykel är en av nycklarna till hållbar arbetspendling eftersom den får transporteras gratis på tåg och bussar 

Fortsättning på föregående inlägg. I den aktuella versionen av BREEAM Communities bedöms följande områdena (BREEAM for Communities: Stage 2. SD5065. Technical Guidance Manual: version 1, March 2011):

  1. Climate and Energy,
  2. Resources
  3. Place Shaping
  4. Transport and Movement
  5. Community
  6. Ecology and Biodiversity
  7. Business and Economy
  8. Buildings
  9. Innovation Credits

Den tekniska manualen för BREEAM Communities är omfattande, ca 500 sidor, och antalet indikatorer är sammanlagt 63 st varav 15 st är obligatoriska för att uppnå klassning. De obligatoriska minimikraven motsvarar krav på nationell nivå. Varje indikator kan få ett, två eller tre poäng. Poängen multipliceras sedan med en särskild faktor som varierar för olika regioner. Effekterna av häftiga skyfall varierar i Englands olika region och indikatorn Surface Water Runoff (Dagvattenhantering) viktas därefter. En region med vattendrag där stigande vattennivåer kan påverka bebyggelsen intill är mer utsatt. Därefter summeras poängen och totalpoängen jämförs med klassningsgränserna. För att få högsta betyg, Outstanding, krävs minst 85 % av totalpoängen och en uppföljning av prestandan i driftskedet senast fem år efter att slutcertifikatet utfärdats. Minst 25 % ger betyget Pass. Här kommer en kort sammanfattning av syftet med åtgärderna i varje kategori:

Klimat och Energi. Att minska bidraget till klimatförändringarna och anpassa projektet till ett förändrat klimat, t ex förhindra översvämningar, minska energi- och vattenanvändningen och använda förnybar energi.

Resurser. Att använda resurser (vatten, material) effektivt och välja material med låg miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv för att hushålla med resurser.

Utformning av platser, stråk och bebyggelse (Place Shaping). Att underlätta förflyttning och att ge platsen identitet genom att utforma lättorienterade miljöer och tillvarata kvaliteter i kulturmiljön.

Transport och förflyttning. Att uppmuntra förflyttning till fots och med cykel istället för med bil för en mer hälsosam livsstil.

Community. Att integrera stadsdelen med omgivande stadsdelar och motverka ”gated communities” (avskärmade och skyddade  bostadsområden) för att åstadkomma en mer levande stadsdel.

Ekologi och biologisk mångfald. Att bevara och förbättra möjligheterna till ett rikt djur- och växtliv i området och på byggnadsnivå t ex genom gröna korridorer.

Näringsliv och ekonomi. Att underlätta etablering av verksamheter att som kan skapa arbetstillfällen.

Byggnader. Att utforma byggnader som bidrar till att uppfylla områdets övergripande hållbarhetsmål.

Innovation. Att uppmuntra innovationer som bidrar till mindre miljöpåverkan utöver de som omfattas av BREEAMs kriterier.


Skördeklar Opal i trädgården till Villa Trift 3.0. Finns det fruktträd och möjligheter till odling för de boende i MediaCity:s 378 lägenheter? 

MediaCityUK är en pionjärklassad stadsdel som fick totalbetyget Excellent (betygsskalan är indelad i Pass, Good, Very Good, Excellent och Outstanding), dvs stadsdelen fick mellan 70 % och 84 % av totalpoängen. Nu är jag nyfiken på vad betyget innebär konkret, vilka kriterier är uppfyllda och vilka är kompromisserna mellan olika aspekter? Systemet är utformat så att brister på vissa områden kan kompenseras med högre prestation på andra områden. Klassningsrapporten för MediaCityUK är inte offentlig och jag har förgäves letat efter detaljerade beskrivningar. I dagsläget vet jag inte vilka indikatorer som varit poänggivande i utformningen av stadsdelen. Jag hoppas att exploatören är öppen och delar med sig av detaljerade beräkningsresultat för miljö- och energiprestandan i MediaCityUK när jag intervjuar honom. Fortsättning följer…