arkiv

Etikettarkiv: BREEAM Communities

Fortsättning från föregående inlägg.

Jag har sammanställt över hälften av kontrollpunkter i klassningen av MediaCityUK i tabellen nedan. Tonvikten i klassningssystemet BREEAM Communities ligger på tre områden: Climate and Energy, Place Shaping och Transportation (som behandlas i kommande inlägg). Jag har medvetet valt att behålla de engelska termerna ifall någon vill kontrollera min översättning i tidigare inlägg. Det är inte lätt att hitta bra svenska motsvarigheter till  en del av de engelska begreppen. Högsta poäng är 3 (best) och lägst är 0 eller 1 (minimum) om kravet är obligatoriskt.

Bild-278

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg om klassningsresultatet för MediaCityUK enligt BREEAM Communties version 2009. Helt unikt material som inte publicerats tidigare!

Bild-279
Parkeringsplats för personer med nedsatt rörlighet i MediaCityUK

COM1: Inkluderande lokalsamhällen – Design
Aim – To create an inclusive community by encouraging the construction of buildings that are accessible and easily adaptable to meet the changing needs of current and future occupants.

Kommer området att utformas för att underlätta tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga?
Poäng: 3 (Best). Högsta poäng ges om projektets bostäder uppfyller alla krav i Lifetime Homes. Designstrategier och en checklista enligt riktlinjerna i English Partnerships Inclusive Design räcker för lägre poäng.

Min kommentar: Som i tidigare kontrollpunkter hänvisar BRE till nationella planeringsdokument. I detta fall ”English Partnerships guidance note on Inclusive Design” (eller likvärdigt). Här är en länk till kriterierna för ”Lifetime Homes” som gällde fram till 2010 vilka kan jämföras med våra svenska lagkrav och kommunala särkrav i lokala bostadsutformningsprogram.

COM2: Inkluderande lokalsamhällen – Samråd och dialog
Aim – To promote community involvement in the design of the development to ensure their needs, ideas and knowledge are taken into account to improve the quality and acceptability of the development.

Vilka metoder har använts för att engagera lokala intressenter i planförslaget?
Poäng: 2 (Good). För att få ett poäng krävs bevis på att konsultationer med återkoppling har genomförts med lokalsamhället och brukarna. Även nationella eller lokala grupper ska ha tillfrågats vad gäller exploateringsområdet och omgivningarnas kulturvärden. Området belönas med två poäng om exploatören kan visa att planförslaget har ändrats som en följd av samarbetsprocessen. Här ingår även ev bevarande av byggnader eller miljöer med kulturhistoriskt värde. Tre poäng utdelas om samrådsprocessen omfattar någon ”Charette” och andra workshops för att främja aktivt medborgardeltagande och dialog.

Min kommentar: Klassningssystemet belönar med andra ord sådana inslag som förknippas med modern hållbar samverkansstyrd planering: medborgerlig delaktighet, flerpartssamarbete och aktörssamverkan. I MediaCityUK fanns ingen tidigare bebyggelse på tomten. Mitt intryck efter intervjuerna med Stuart Rimmer och Sheila Wright var att exploatören Peel Holdings enbart hade en aktiv planeringsdialog med kommunen (planeringsenheten och kommunstyrelsen i Salford) och hyresgästerna (BBC och University of Salford).

COM4: Ägarskap – Förvaltning & drift
Aim – To ensure that community facilities are maintained and community has a sense of ownership with them.

Finns beredskap för att förvalta och sköta driften av gemensamma områdesfunktioner som t ex publika platser, lokal dagvattenhantering, gråvattenanläggningar (spillvatten från bad, dusch och tvätt), mötesplatser och odlingslotter?
Poäng: 3 (Best). För att klara högsta nivån krävs en förvaltningsorganisation. Peel Holdings är förvaltare och ägare av hela området, dvs lokaler och allmänna platser.

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.

Nedanstående kontrollpunkter har uppfyllts i MediaCityUK men de är samtidigt markerade N/A (Not Applicable, dvs ej tillämpbara). Lite förvirrande och här skulle jag behöva tolkningshjälp för att säkert veta om punkterna ingår i helhetsbedömningen eller inte. Det är svårt att kommentera punkterna eftersom kriterier för varje nivå saknas. Man kan fråga sig hur mätbara kontrollpunkterna är. De beskriver snarare fyra viktiga planeringsprinciper som borde vara självklara i modern stadsplanering. Planeringsidealen på 60- och 70-talen är raka motsatsen: Stora brister i kopplingen till omgivningarna och andra stadsdelar, både fysiskt och visuellt. Besökare har genomgående svårt att hitta i 60- och 70-tals områden eftersom höga vegetationsridåer försämrar överblick och orienteringsmöjligheter. Adresseringen är ofta helt ologisk och som besökare klarar man sig inte utan orienteringstavlan vid infarten till området. Grannskap som planerats på 60- och 70-talet kännetecknas dessutom av en långt driven trafikseparering där överdimensionerade ringvägar och matargator inte är avsedda för fotgängare.

I ett Excellent BREEAM Community finns däremot inte 60- och 70-talets planeringsbrister. Som besökare i det bilfria MediaCityUK rör man sig tryggt och säkert. Man tar sig lätt hit med spårvagn och den ena linjen har sin ändhållplats mitt i MediaCityUK vid vattnet.  Det är lätt att orientera sig med hjälp av kanalen och det centrala torget. Men jag saknar blandningen av gammalt och nytt. Jag har sett ett flygfoto över området före exploatering i dokumentet Design Statement för MediaCityUK. Det är svårt att avgöra om det har funnits några gamla industribyggnader eller om tomten tidigare var en upplagsplats för transporterat gods. Alla fyra kontrollpunkter fick 2 poäng i det första planeringsskedet som sedan höjdes till 3 poäng i det slutliga detaljerade planeringsskedet.

PS17: Planform – Sammankopplande struktur
Aim – To achieve visual and physical connectivity that makes it easy to find the development and to navigate around.

Finns det fysiska och visuella kopplingar mellan det planerade området och dess omgivningar? På vilket sätt bidrar kopplingarna till att integrera området?
Poäng: 3 (Best).

PS18: Planform – Förflyttning för fogängare
Aim – To make pedestrian movement attractive and safe, reducing reliance upon private cars for local journeys.

Kommer det planerade gatunätet bidra till allmänna ytor med hög kvalitet och en miljö anpassad för fotgängare?
Poäng: 3 (Best).

PS19: Planform – Grannskapsidentitiet
Aim – To create a place with a clear identity that is easy to understand and navigate.

Kommer området vara lätt att orientera sig i och främjar planeringen en lokal identitet?
Poäng: 3 (Best).

PS20: Planform – Lokal karaktär
Aim – To ensure that the development responds to local character whilst reinforcing its own identity.

Kommer området att vara visuellt anpassat till platsen med hänsyn till lokala kulturvärden samtidigt som området får en egen stark identitet?
Poäng: 3 (Best).

Min kommentar: Place shaping i MediaCityUK är det område som fått lägst poäng i förhållande till antalet möjliga poäng enligt BREEAM Communities. Svagheterna enligt systemet är för stort avstånd till grönområden och brister i  framsidornas utformning. Systemet bedömer åtta obligatoriska områden eller kategorier: Climate and Energy, Place Shaping, Community, Transport, Ecology, Resources, Business, Buildings och (Innovation)

Fortsättning följer och nästa område är Community med tre kontrollpunkter…

PS: Jag har lagt till en kommentar om indikatorn CE9 för vattenhushållning i ett tidigare inlägg.

Fortsättning från föregående inlägg.

PS8: Planform  – Aktiva framsidor
Aim – To ensure that building frontages encourage pedestrian usage of streets contributing to vitality.

Uppfylls principerna i “Active Frontage Guidelines of the English Partnerships Urban Design Compendium för att främja mer levande miljöer? T ex genom gatuförlagda entréer och utgångar. (Se tabell tabell 5.3: Active frontage guidelines, sidan 89 i Urban Design Compendium.)
Poäng: 1 (Minimum).

Min kommentar: I BREEAM Communities hänvisar man ofta till nationella dokument med riktlinjer och planeringsprinciper, t ex Urban Design Compendium. I Sverige finns inga motsvarande nationella designdokument. I stället formulerar en del kommuner lokala kvalitetsprogram för olika utbyggnadsområden. Principen med aktiva framsidor innebär att byggnadernas gatusidor eller de sidor som vänder sig mot publika stråk ska vara öppna och välkomnande med fönster och dörrar så att de publika stråken befolkas. Människor som rör sig in och ut genom byggnader bidrar till större trygghet och trivsel på gatan utanför.

I kompendiet hittar man bland annat en beskrivning och gradering av aktiva framsidor. Kompendiet kan för övrigt rekommenderas som kurslitteratur i urban design och planering. Riktlinjerna är en anpassad variant av Jan Gehls designverktyg. Jan Gehl, arkitektikonen i Danmark, har i sina böcker och projekt ett humanistiskt designperspektiv. Han värnar om den mänskliga skalan. Design och planering utgår från människan som rör sig till fots (tabell 5.3: Active frontage guidelines, sidan 89 i Urban Design Compendium). Nedan följer en rangordning av olika framsidor mot publika stråk där betyg A är bäst. Jag har översatt ”premises” till lokaler men min tolkning är att även bostadshus kan planeras efter samma riktlinjer, dvs rikligt med fönster på framsidan och tätt mellan ingångarna för att skapa mer levande bostadsgator:

Betyg A
• Mer än 15 lokaler per 100 m • Inga slutna fasader och endast få passiva
• Mer än 25 dörrar och fönster per 100 m • Modellerade fasader med djup och relief
• Många blandade funktioner • Material av hög kvalitet och fina detaljer

Betyg B
• 10 till 15 lokaler per 100 m • Ett fåtal helt slutna fasader eller passiva fasader
• Mer än 15 dörrar och fönster per 100 m • En del modellering av fasaden
• En del blandade funktioner • Bra material och fina detaljer

Betyg C
• 6 till 10 lokaler varje 100 m • Väldigt litet inslag av djup och relief i fasaden
• Ett fåtal blandade funktioner • Standardmaterial med låg detaljeringsgrad
• Mindre än hälften av fasaderna är slutna eller passiva

Betyg D
• 3 till 5 lokaler per 100 m • Övervägande slutna eller ”passiva” fasader
• Släta obearbetade fasadytor • Inga eller ett fåtal blandade funktioner • Få eller inga detaljer

Betyg E
• 1 eller 2 lokaler per 100 m • Övervägande slutna eller ”passiva” fasader
• Släta obearbetade fasadytor • Bara en funktion/verksamhet • Ingen detaljeringsgrad eller något att fästa blicken på

MediaCityUK fick bara 1 poäng vilket också speglar områdets karaktär. Området domineras av stora fastigheter och lokaler som hyrs av BBC, University of Salford och annan kontorsverksamhet. Oftast har lokalerna bara en huvudingång. Här finns en del serveringar och en livsmedelsbutik men även dessa lokaler är ganska utbredda men har å andra sidan mycket fönsteryta per lokal.

Följande krav har inte varit tillämpbara i MediaCityUK, PS11, PS12, PS13:
(PS11: Efficient Use of Land – Land Reuse)
Aim – To ensure the most effective and efficient use of land.

(PS12: Efficient Use of Land – Building Reuse)
Aim – To ensure effective re-use of apt buildings.

(PS13: Open Space – Play)
Aim – To ensure that the development responds to local character whilst reinforcing its own identity.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående  inlägg.

PS7: Blandad användning – Trygghetsskapande design
Aim – To apply design principles to increase the security of the development.

Är utvecklingsområdet utformat enligt “Secured by Design” eller annan jämförbar standard?
Poäng: 3 (Best).

Min kommentar: Standarden ”Secured by design” handlar om den fysiska utformningen av stadsdelar för att skapa trygga miljöer. Principdokumentet är värt att läsa igenom eftersom problemen med otrygga miljöer finns överallt, även i svenska bostadsområden. Storbritanniens polismyndighet står bakom dokumentets verktygslåda. Målet är att skapa en trygg och säker livsmiljö utan övervakningskameror och inhägnade bostadsområden.

Utgångspunkten är att både den fysiska och den sociala miljön påverkar brottsstatistiken och upplevelsen av trygghet. Den sociala miljön handlar om hur invånarna i lokalsamhället interagerar. Några exempel på vad som bör undvikas är undanskymda platser med dålig belysning, storskaliga köpcentrum i en småskalig bostadsmiljö och stora gemensamma parkeringsplatser långt från bostadsentréerna. Medveten belysningsdesign och landskapsplanering är viktiga faktorer i trygga och säkra miljöer. Ett område fungerar bättre om det finns en naturlig och social kontroll bland invånarna samt en känsla av ägarskap och ansvar för området. Eftersatt underhåll och fastighetsskötsel lockar sällan de boende att vistas utomhus. Krossat glas och klotter signalerar knappast säkerhet.

Något som inte nämns i ”Secured by Design” är hur verksamhetens art kan påverka livet i stadsdelen. I MediaCityUK är den största verksamhetsutövaren BBC där sändningar pågår i stort sett hela dygnet. Jag var aldrig i stadsdelen nattetid men kan tänka mig att här rör sig en del människor även efter mörkrets inbrott. Studenter är också en grupp som har en annan livsrytm. Stadsdelen hade vunnit mycket på blanda olika typer av bostäder. I första etappen finns 378 lägenheter i två höghus som bland annat vänder sig till långtidspendlare. Jag undrar om man övervägde att bygga studentbostäder till studenterna på Media universitetet. Underlaget för närservice hade blivit större och kanske till och med motiverat en träningshall i området.

Mitt intryck efter en veckas vistelse i Manchesters centrala delar är att det fortfarande finns mycket att göra för att bostadsmiljöer ska upplevas som mer trygga. Jag powergick mellan 7 km och drygt en mil varje förmiddag och hann se en hel del av närmiljön från Manchester Picadilly till Clayton Vale. Flera nya bostadskomplex är fortfarande instängslade med grindar och portkod. Men en del bostadsförnyelse längs kanalerna i Manchester är betydligt öppnare med fönster och utgångar direkt mot nyöppnade ”townpaths”.

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.

Jag fortsätter genomgången av kriterier, kontrollpunkter, kravnivåer och aktuella delpoäng för MediaCityUK som har bedömts enligt version 2009 av BREEAM Communities. Varje kontrollpunkt kan få 1, 2 eller 3 poäng (Minimum, Good, Best). Jag har inte haft tillgång till manualen men klassningsrapporten i excelformat innehåller den viktigaste informationen (Final assessment calculator Media City 260809BREQA210909). Det första området som bedöms i klassningssystemet är Klimat och energi. Nästa område som värderas är Utformning av platser, stråk och bebyggelse (Place Shaping). Det engelska ordet är egentligen ett mycket bättre uttryck och det är svårt att  hitta ett jämförbart svensk begrepp som inte blir för snävt.


Karta ”MediaCity wayfinder” ur broschyren MediaCityUK Welcome Map

PS1: Effektiv markanvändning
Aim – To ensure the most effective and efficient use of land, applying a sequential approach.

Hur kan tomtmarken bäst beskrivas?
A. Förorenad mark – som sanerats eller kommer att saneras
B. Tidigare exploaterad mark (“brownfield”) – övergiven mark
C. Oexploaterad mark och trädgårdsmark
D. Annan mark – mark på landsbygden, industrimark, mark avsedd för rekreation eller idrott, grönområden, bördig jordbruksmark, ekologiskt värdefull mark, mark med mineralfyndigheter mm

Poäng: 3 (Best). A- och B-mark ger högts poäng medan oexploaterad mark och trädgårdsmark ger 2 poäng.

Min kommentar: ”Sequential approach” innebär att lokalisering på en viss sorts mark prioriteras framför andra alternativ, t ex centrala områden framför perifera, anlagd mark framför oexploaterad mark.

PS2: Designprocess – Landskapsplanering
Aim – To ensure that the character of the landscape is respected and, whenever and wherever possible, enhanced through appropriate location and design appropriate to the local environment.

Är landskapsplanen framtagen i samråd med lokala myndigheter för ge platsen en grön struktur med bevarade och förstärkta naturvärden?
Poäng: 3 (Best). Om planen utformas tillsammans med antingen en landskapsarkitekt eller en ekolog får stadsdelen 2 poäng. Om både landskapsarkitekt och ekolog anlitas får stadsdelen 3 poäng.

PS3: Allmänna öppna ytor – Grönska
Aim – To ensure access to high quality public green space for all.

Hur långt behöver lokalinvånarna ta sig för att få tillgång till högkvalitativa offentliga grönområden?
Poäng: 2 (Good). Om 100% av bostäderna har 750 m till grönområden ges 1 poäng men är det 500 m till grönområden ges 2 poäng. För att få 3 poäng måste de föregående kraven vara uppfyllda och kraven i “Assessable Natural Greenspace Standards (ANGSt)”  måste tillgodoses.

Min kommentar: Närhet till grönytor är ett vanligt krav i klassningssystem och lokala miljöprogram. Frågan är om vilket avstånd som är rimligt och ifall avstånd ska kombineras med gångtid. Geografisk närhet innebär inte självklart att det är lätt att ta sig till fots till ett grönområde om t ex ljusreglerade trafikbarriärer måste passeras på vägen. För ett tag sedan läste jag en studie från SCB (Statisktiska Centralbyrån) där närhet till grönyta definierades som 400 m eller 5 min gångtid.

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.


Bakom jalusiluckorna på bottenvåningen i parkeringshuset (till vänster i bild) finns energianläggningen som försörjer MediaCityUK med el, värme och kyla via ett lokalt fjärrvärmesystem. Parkeringshuset är för övrigt ett lyckat exempel på mångfunktionalitet där tre verksamheter samsas i en byggnad. I hörnlokalen som exponeras mot ett publikt stråk finns stadsdelens lokala livsmedelsbutik

CE5: Energi – Effektivisering
Aim – To increase the overall efficiency of the development through energy efficient design and management.

Vilka åtgärder har vidtagits för att optimera energianvändningen i området?
Poäng: 3 p (Best). För att få högsta betyg krävs att kraven för alla tre nivåer är uppfyllda.

1. En energistrategi är framtagen för området.
2. En energikonsult anlitas som rådgivare för energistrategin.
3. Energistrategin fokuserar på att:
a. minska energibehovet genom orientering och passiv solenergi design
b. öka energieffektiviteten i byggnader med hjälp av termisk värmelagring och isolering,
c. minska behovet av tappvarmvatten, uppvärmning, kylning, belysning och el i enskilda bostäder genom effektiv reglering.

Dessutom ska energistrategin vara att maximera andelen spillvärme genom att prioritera kraftvärmeverk som eldas med avfall eller annat än biomassa, fjärrvärme, fjärrkyla eller jordvärme/bergvärme resp kyla. För att nå högsta poäng krävs dessutom att det återstående behovet täcks av lokalt producerad förnybar energi, antingen gemensamt eller individuellt i bostadshusen.

Min kommentar: Den här kontrollpunkten fokuserar framför allt på energistrategins innehåll. Det som förbryllar mig är att MediaCityUK har allt som räknas upp förutom lokalt producerad förnybar energi. Kanalvattnet som kyler lokalbyggnaderna är förstås förnybar men när spillvärmen från det naturgadrivna kraftvärmeverket inte räcker för t ex varmvattnet på sommaren startar en naturgaseldad panna. Det finns visserligen möjlighet att elda med biobränslen som backup. Förklaringen är förmodligen att man i Storbritannien förespråkar Low or Zero Carbon Energy Systems (LZC). Naturgaseldad kraftvärme räknas som en LZC-teknik vilket framgår av en senare kriterieversion av BREEAM Communities från 2011.

En annan sak värd att notera i energistrategin är hushållning med elektricitet i bostäderna. Men lägenheterna i de två höghusen i MediaCityUK är uppvärmda med direktverkande el. Här saknas dessutom värmeåtervinning ur ventilationsluften. Stuart Rimmer försvarade lösningen i en kompletterande intervju med e-post genom att hänvisa till det låga uppvärmningsbehovet.

CE8: Infrastruktur – Service
Aim – To provide easy access to site service and communications infrastructure, with minimal disruption and need for reconstruction, and allowing for future growth in services.

Är infrastrukturen (ledningar för fjärrvärme, fjärrkyla, el, vatten,  spillvatten och kommunikationer) utformad för att underlätta underhåll och tillåta expansion?
Poäng: 3 p (Best). För MediaCityUK så innebär detta att här finns en anslutningspunkt för ledningsnäten. Ledningsnäten är förberedda för att utökas och underhåll av ledningsnät får inte störa lokaltrafiken.

Min kommentar: En BREEAM-assessor förtydligade för mig att BREEAM  i Storbritannien föredrar en anlutningspunkt för hela området, ”a single point of access”. I Sverige kopplas däremot varje fastighet till en egen anslutningspunkt i fjärrvärme-, vatten- och spillvattennäten.

CE9: Vattenhushållning – Konsumtion
Aim – To reduce the overall consumption of clean water for non-potable uses.

Hur stor andel av hushållens har badkar, dusch, tvättställ och tvättmaskin kopplad till individuellt eller kommunalt system för regnvattenrening och återanvändning?
Poäng: 0 p (Minimum). 5–25 % ger 1 poäng, 25–50 % ger 2 poäng och en andel över 50 % ger maxpoäng.

Min kommentar: Ett naturligt indikator för hållbar vattenkonsumtion är att ange ett mål för vattenförbrukningen precis som för energianvändning i byggnader. I den senare kriterieversionen från 2011 har BRE infört nya kriterier. En vattenförbrukning på upp till 110 liter per dygn och person ger 1 poäng, 105 liter ger 2 poäng och 80 liter ger 3 poäng. I svenska miljöklassningssystem är sällan hushållning med vatten en prioriterad fråga eftersom Sverige i dagsläget har god tillgång på dricksvatten. Men det kostar att rena och transportera vatten genom långa ledningar. Ett förändrat klimat med mer ytavrinning och mer humus i sjöarna och större bakteriespridning kan påverka vattentillgången även i Sverige. I vårt hushåll ligger vattenkonsumtionen på 86 liter/dygn och person. En person i Sverige använder i genomsnitt 180 liter vatten per dygn. Men 50 liter ska egentligen räcka för att klara sig i hushållet. Vattensnåla blandare, snålspolande toaletter och ett miljömedvetet beteende är några åtgärder för att reducera vattenförbrukningen.

Nedanstående krav har inte varit tillämpbara i MediaCityUK:

(C11: Water Management – Sustainable Urban Drainage)
Aim – To encourage the use of Sustainable Urban Drainage (SUDs) to reduce flood risk, improve water quality and enhance biodiversity/amenity for the development

(C12: Design – Renewables)
Aim – To encourage the integration of renewable energy technologies during the design stage.

(CE14: Energi – Hållbar uppvärmning)
Aim  To increase the use of sustainable heating techniques.

I vilken utsträckning har området tagit hänsyn till hierarkin för värmesystem?
Poäng: 3 (Best). Den här kontrollpunkten är egentligen inte tillämpbar men MediaCityUK har frivilligt uppfyllt kravet för maxpoäng och delbetyget påverkar det totala klassningsresultatet. I MediaCityUK kom man fram till att spillvärme från det naturgasdrivna kraftvärmeverket och naturgaspannor för uppvärmning i kombination med kanalvatten för kylning var det lämpligaste och mest kostnadseffektiva energislaget.

(C16: Energi – Energiledningssystem och information)
Aim – To evolve an energy management scheme and provide the public with easy access to renewable energy information.

Fortsättning följer och nästa område är Placeshaping…

Fortsättning från föregående inlägg.

Nedan följer kontrollpunkter, kriterier och kravnivåer för varje område samt aktuell poäng för MediaCityUK som bedöms i version 2009 av BREEAM Communities. Varje kontrollpunkt kan få 1, 2 eller 3 poäng (Minimum, Good, Best). Jag har inte haft tillgång till manualen men klassningsrapporten i excelformat innehåller den viktigaste informationen (Final assessment calculator Media City 260809BREQA210909). De områden som bedöms är:

  1. Climate and Energy
  2. Place Shaping
  3. Community
  4. Transport
  5. Ecology
  6. Resources
  7. Business
  8. Buildings
  9. Innovation (frivillig)

Första området Klimat och energi (Climate and Energy) handlar om att både minska klimatpåverkan och anpassa projektet till ett förändrat klimat, t ex förhindra översvämningar, minska energi- och vattenanvändningen och använda förnybar energi.

CE1: Vattenplanering – Risk för översvämning
AimTo ensure that sites and developments take due account of flood risk, and where it is present, take appropriate mitigation measures.

Är området lokaliserat och utformat i enlighet med testet i planeringspolicyn PPS 25? Det nationella planeringsdokumentet handlar om utbyggnadsområden och risken för översvämningar.
Poäng: 3 p (Best). I MedaCityUK har man visat att området befinner sig i en lågriskzon för översvämningar.

Min kommentar: Vid mitt besök frågade jag varför kajen inte var flera meter högre över vattenytan. I Sverige planerar vi numera för 3-metershöjningar i vattennära lägen för att ha en beredskap för framtida vattenhöjning i kombination med vindtryck som driver upp vattennivån. Stuart Rimmer förklarade att tack vare slussarna längs hela kanalen kan vattennivån regleras och risken för översvämningar bedöms vara liten.

CE3: Vattenplanering – Regnvatten
AimTo ensure that roof space is used productively to minimize water demand and manage water run off on the site.

Hur stor andel av den totala takytan är utformad för regnvatteninsamling och återbruk och/eller har takvegetation för att minska den årliga avrinningen?
Poäng: 1 p (Minimum). I MedaCityUK uppfylls 5 % eller mindre. För maxpoäng krävs att minst 50 % av takytan uppfyller kravet.

Min kommentar: I grönytorna har man valt ett genomsläpplig marktäckningsmaterial medan resten av de allmänna stråken i MediaCityUK är stensatta.

CE4: Design – Värmeöar
Aim – To reduce heat absorption within the development (Heat Island effect) thus reducing the incidence of overheating and the need for powered cooling.

Är området utformat för att minska effekten av värmeackumulering i byggnadsskal, gatumark och allmän platsmark. Question – Is the development designed to reduce the heat gain in the fabric of buildings and in public spaces?
Poäng: 3 p (Best). För att uppnå minimumpoäng somdessutomär obligatoriskt krävs åtminstone skuggade allmänna platser och gångvägar. För två poäng måste tre av nedanstående punkter tillgodoses och för maxpoäng som i MediaCityUK är kravet minst fem punkter.

a. Skuggade grönytor med träd.
b. Gröna vegetationstak och växtklädda väggar.
c. Designen i området tillåter luftgenomströmning.
d. Öppna vattenytor och fontäner på allmänna platser.
e. Skuggade allmänna platser och gångvägar.
f. Lämpliga ytmaterial i exteriörer som inte absorberar värme.
g. Passiv solenergidesign.

Min kommentar: Det är en svaghet att åtgärderna saknar mätbara nyckeltal som är lätta att följa upp. Hur många växtklädda väggar krävs t ex för att tillgodose kravet? Växtväggar och gröna tak saknades i MediaCityUK men enligt Stuart Rimmer är det aktuellt i den kommande etappen. Det fanns ett undantag, den temporära kontorsbyggnaden Greenhouse har klätterstöd för växter längs hela södra fasaden. Kanalens vattenytor som omger MediaCityUK är däremot synlig i hela området. Men jag saknade de trivsamma inslaget av mindre öppna dagvattenkanaler som på Bo01 i Västra Hamnen i Malmö.


I grönytorna har man valt ett genomsläpplig marktäckningsmaterial medan resten av de allmänna stråken i MediaCityUK är stensattta

Fortsättning följer…

Det blev en paus i den avslutande rapporteringen om världens första miljöklassade stadsdel  MediaCityUK pga av Passivhus Norden 2012 och Arena hållbar stad. Men nu inleder jag en unik genomgång av det detaljerade klassningsresultatet. Som många andra klassningssystem är BREEAM Communities inte särskilt transparent när det gäller redovisningen av enskilda poäng för varje indikator. Det är byggherren/exploatören som avgör om informationen ska bli offentlig. I det här fallet är det Peel Holdings som har varit generös med att dela med sig av sina erfarenheter och resultat. Ett stort tack till Stuart Rimmer och Frank Mills som möjliggör den kommande sammanställningen över enskilda miljöpoäng. Stuart Rimmer var projektchef för utvecklingen av MedaCityUK och Frank Mills, som bor i en av lägenheterna i MediaCityUK, var ansvarig för klassningsarbetet i egenskap av hållbarhetskonsult.

Varför är en sådan här sammanställning intressant? Alla miljöklassningssystem fokuserar på olika miljöaspekter. Indikatorer för varje aspekt poängsätts, viktas och sammanvägs till ett totalbetyg. MediaCityUK uppnådde 78,94 % av totalt möjliga poäng och betygsnivån Excellent. När ni läser mina kommande inlägg kan ni själva avgöra hur relevanta miljökraven är, vad som saknas, om det är rimligt att ha frivilliga och obligatoriska krav och vilka ska i så fall vara frivilliga. Fastighetsbolaget och exploatören Diligentia bedömer dessutom Masthusen i Västra Hamnen efter samma kriterieversion.

Varje indikator kan maximalt få tre delpoäng. I BREEAM Communities version 2009 kunde projektet frivilligt bedömas i ett tidigt skede (Outline Planning Stage) och/eller i ett senare mer detaljerat skede (Detailed Planning Stage) till skillnad från den senaste versionen som släpptes i september 2012. Numera ska projekt miljödömas i tre olika steg. MediaCityUK bedömdes i två steg men jag nöjer mig med att redovisa poängen och kriterierna för den slutliga bedömningen (Detailed Planning Stage). BRE (Building Research Establishment) står bakom systemets certifiering och utvecklingsarbete. En del av kraven kan uteslutas av BRE och exploatören gemensamt ifall kraven inte är relevanta för det aktuella utvecklingsområdet. Icke relevanta krav är gråmarkerade och märkta ”Ej tillämpbara” (Not Applicable) i klassningsdokumentet.

Detta är ett unikt tillfälle att få ta del av vad ”Excellent” konkret innebär för alla som är intresserade av hållbarhetscertifiering av stadsdelar i praktiken!

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

 

Det börjar närma sig slutet på mitt reportage om MediaCityUK, världens första miljöklassade stadsdel (enligt systemet BREEAM Communites). Men jag har blivit lovad klassningsrapporten från BREEAM Assessor och hållbarhetskonsulten Frank Mills senare i veckan. Visst blir man nyfiken på poängen? På vilka områden presterar MediaCityUK bäst? Stadsdelen uppnådde slutbetyget Excellent med 78,94 % av totalt möjliga poäng enligt certifikatet från sept 2009 (Detailed Planning Stage). För Outstanding som är det högsta betyget krävs minst 85 %. Och hur viktas de olika miljöaspekterna? Får antal cykelställ samma poäng som andelen förnybar energi? Ska bli spännande att få djupdyka i klassningsrapporten.

När jag lämnade Stuart Rimmer, projektchefen bakom MediacityUK från Peel Group, kom vi överens om att han skulle skicka mig energideklarationerna för byggnaderna. Jag förväntade mig samma typ av energideklarationer som vi har hemma i Sverige med uppgifter om levererad eller köpt energi i kWh per kvadratmeter uppvärmd yta. Med uppvärmd menas 10 grader och uppåt.

Energideklarationen är resultatet av ett påbud från EU, direktivet om byggnaders energiprestanda. En av effekterna med införandet av energideklarationer borde rimligen vara att det blir lättare att jämföra energiprestandan mellan medlemsländerna. Men ett EU-direktiv ger utrymme för tolkningar och anpassningar till landets eget regelsystem. Britterna deklarerar inte köpt energi i kWh/m2. I Storbritannien utgår man inte som i Sverige från den faktiska energianvändningen (bränsleförbrukningen av t ex gas, olja, ved,  pellets eller köpt el). Man gör istället en beräkning av energianvändningen per kvadratmeter som sedan vägs samman med energieffektiviteten som i sin tur bygger på bränslekostnaden. Det framräknade värdet ligger på en skala mellan A och G där A innebär högsta energi- och miljöklass precis som märkningen av våra vitvaror.


Obs! Bilden visar endast en mall för energideklarationer i Storbritannien

När sex svårtolkade EPC (Energy Declaration Certificate) för olika byggnader i MedaCityUK hamnade i inkorgen blev jag både överraskad och besviken. Jag har inte lyckats sätta mig in i poängsystemet och viktningen i detalj men det framgår i alla fall hur energieffektiva lägenheterna i MediaCityUK är jämfört med genomsnittet i England och Wales. Betyget för lägenheterna i MediaCity är B (81 av 100 poäng) och genomsnittet är E (46 poäng) enligt EPC:n för MediaCityUK. En A-klassad byggnad med 100 poäng kostar så gott som inget att värma upp och energianvändningen bidrar inte till växthuseffekten. (Undrar om systemet tillåter  klimatkompensation?)


Så här ser de svenska energideklarationerna ut. Inte lika tydlig som energimärkningen av vitvaror. Den ska sitta synlig i trapphuset i alla flerbostadshus. Småhusägare är skyldiga att visa upp en energideklaration vid försäljning och alla nybyggda hus ska energideklareras inom två år efter inflyttning. Numera måste även mäklare visa uppmätt energianvändning i bostadsannonser

Fortsättning följer…