arkiv

Etikettarkiv: Boverkets extraremiss

Fortsättning på tidigare inlägg.

Om några dagar går yttrandetiden ut för extraremissen från Boverket med förslag till ändrade byggregler som kan ge mycket negativa konsekvenser för hälsa och mående i framtidens bostäder – till exempel bostadsrum utan solljus, direkt dagsljus och utblick. Dessutom riskerar bostadsrum få en lägre rumshöjd än 2,40 meter.

Boverket föreslår att flera av dagens råd och krav i byggreglerna ska tas bort – minimikrav som till och med polismyndigheten ser som en självklarhet i polishusets celler. I förordningen om utformningen av häkten och polisarrester (2014:1108) står det att ett förvaringsrum (det vill säga en cell) ska ha en golvyta på minst 6 kvadratmeter. Rummets kubikinnehåll ska vara minst 15 kubikmeter och rumshöjden minst 2,40 meter. Rummet ska vara försett med fönster så att det får tillräckligt med dagsljus. Det ska dessutom vara utrustat med anordning som medger reglering av ljusinsläpp.

Hur kommer det sig att en myndighet (polisen) värnar personers hälsa och säkrar en acceptabel miniminivå medan en annan (Boverket) vill överlämna ansvar och detaljreglering till byggbranschen?

Fortsättning på tidigare inlägg.

Ett av Boverkets argument för de föreslagna förenklade byggreglerna är att mindre detaljstyrning kan stimulera innovation och att byggbranschen på egen hand kan ta fram standarder. ”Branschregler Säker vatteninstallation” är ett sådant exempel som installatörer måste följa men denna standard gäller framför allt utförandeskedet i byggandet.

Man kan fråga sig vad som låg bakom dessa branschregler som lanserades 2006. Försäkringsbolagen och dåvarande Smittskyddsinstitutet drev på utvecklingen av standarden för att minska risken för vattenskador och legionellatillväxt. Att spåra direkta orsaker till vattenskador behöver inte vara komplicerat. Det kan till exempel handla om otäta skarvar. Branschstandarden innehåller därför lösningar för att motverka olika typer av skador och upptäcka läckor, till exempel genom användning av rör-i rör-system och skvallerrör.

Rör med stillastående vatten kan öka förekomsten av legionellabakterier (som finns naturligt i vatten) och orsaka svår lunginflammation. Hög relativ fuktighet i byggnadsmaterial kan orsaka mögel som ger allergier. Det vill säga två exempel på entydiga orsakssamband.

Men hur ska branschen komma fram till gemensamma standarder för designskedet? Vissa designelement, som kan påverka hälsan negativt på sikt, är inte alltid lätta att direkt koppla till ett visst hälsoutfall och därtill kopplade sjukvårdskostnader eller sjukskrivningstal.

I Boverkets förslag till nya byggregler är risken att rum i framtida bostäder kommer att sakna dagsljus och utblick samt få lägre rumshöjd än 2,40 m. Och rum utan dagsljus och utblick kan påverka både mental och fysisk hälsa utan att man söker sjukvård, sjukskriver sig eller utnyttjar privata sjukförsäkringar. Till skillnad från vattenskador är det svårare att räkna med att försäkringsbolag ska driva på hälsorelaterade designlösningar. I slutändan får det allmänna betala priset för sämre folkhälsa och då borde det allmänna följaktligen ställa krav för att motverka ohälsa. Det är alltså mycket olyckligt om de föreslagna byggreglerna skulle gå igenom.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Allvarliga saker som rör framtida nybyggda och ombyggda bostäder verkar gå under radarn. Risken är stor att det byggs fönsterlösa bostadsrum om Boverkets förslag till ändrade byggregler går igenom. I veckan skickades förslaget ut på en extra remissrunda som väcker fortsatt oro.

Efter gårdagens intervju, som Svjetlana Pastuhovic så skickligt genomförde i radio P4 Extra:s studio, insåg jag att jag borde gett fler exempel på negativa följder av de föreslagna byggreglerna som kanske blir verklighet om ett år. Intervjun handlade om vikten av både dagsljus och utblick genom fönster i boendet samt Boverkets förslag till ändrade föreskrifter gällande dagsljus (Föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö).

Första remissförslaget med kraftigt sänkta kravnivåer kom i mars för ett år sedan (2023). Förslaget fick utstå mycket kritik, bland annat av Folkhälsomyndigheten. I veckan kom en extraremiss som anpassats för att möta kritiken. De remissinstanser som yttrade sig i den första rundan får nu möjlighet att yttra sig över ändringarna. Det gäller för övrigt inte bara avsnittet om ljusförhållanden. Även andra avsnitt – som till exempel rör tillgänglighet och luftkvalitet – ingår i den nya remissrundan.

Varför är detta viktigt? Både dagsljus och utblick mot omvärlden påverkar vårt mående. Rikligt med ljus vid rätt tid gör oss mer alerta och behövs för dygnsrytmen. Direkt solljus gör att man bland annat kan följa tiden på dagen och säsongsvariationer. Och boende föredrar dagsljus framför elektriskt ljus, förmodligen för att dagsljus är mer dynamiskt, upplevs som visuellt intressant, har högre intensitet och återger färger bättre eftersom dagsljusets innehåller alla våglängder.

Innan jag berättar om de föreslagna ändringarna vill jag kort påminna om de nuvarande reglerna som gäller dagsljus. Om du som fastighetsutvecklare idag skulle söka bygglov för ett bostadshus behöver ALLA vistelserum i bostaden (t ex rum där man sover, umgås eller äter) uppfylla minimikravet för direkt dagsljus genom fönster mot det fria. I något av dessa rum ska man även få möjlighet till direkt solljus med undantag för studentbostäder som är 35 m2 eller mindre. Det finns dessutom ett råd att rummet ska medge utblick genom ett fönster. I ett annat avsnitt ställs det krav på möjlighet till vädring genom ett fönster eller en vädringslucka.

Men om de föreslagna föreskrifterna antas kommer en fastighetsutvecklare i framtiden att få bygga bostäder som ENBART har krav på:

  • en viss genomsnittlig nivå av dagsljus i hela bostaden,
  • utblick i rum som används för samvaro och måltider.

Det finns inget krav på att något av rummen medger direkt solljus. Följden kan bli att alla rum i en bostad är norrvända och att ett fönsterlöst sovrum utan utblick kompenseras av extra mycket dagsljus i ett annat rum.

Konsekvenserna kan illustreras genom en planritning som är hämtad från ett verkligt studentbostadskomplex som var tänkt att byggas av universitetet i Santa Barbara i Kalifornien genom en donation från miljardären Charles Munger. Efter några års planering och designändringar stoppades det vansinniga projektet i augusti 2023. Tänk dig samma plan, t ex placerad ovanpå ett varuhus i ett framtida förtätningsprojekt. Föreställ dig att studentbostadsrummen kompletteras med små takfönster som inte är öppningsbara och att vanliga fönster enbart finns i de gemensamma delarna. Hade du kunnat bo så här?

Design: arkitekterna Van Tilburg, Banvard & Soderbergh

Läs mer här om Munger Hall.