arkiv

Etikettarkiv: Boverkets byggregler

Fortsättning på tidigare inlägg.

Om några dagar går yttrandetiden ut för extraremissen från Boverket med förslag till ändrade byggregler som kan ge mycket negativa konsekvenser för hälsa och mående i framtidens bostäder – till exempel bostadsrum utan solljus, direkt dagsljus och utblick. Dessutom riskerar bostadsrum få en lägre rumshöjd än 2,40 meter.

Boverket föreslår att flera av dagens råd och krav i byggreglerna ska tas bort – minimikrav som till och med polismyndigheten ser som en självklarhet i polishusets celler. I förordningen om utformningen av häkten och polisarrester (2014:1108) står det att ett förvaringsrum (det vill säga en cell) ska ha en golvyta på minst 6 kvadratmeter. Rummets kubikinnehåll ska vara minst 15 kubikmeter och rumshöjden minst 2,40 meter. Rummet ska vara försett med fönster så att det får tillräckligt med dagsljus. Det ska dessutom vara utrustat med anordning som medger reglering av ljusinsläpp.

Hur kommer det sig att en myndighet (polisen) värnar personers hälsa och säkrar en acceptabel miniminivå medan en annan (Boverket) vill överlämna ansvar och detaljreglering till byggbranschen?

Fortsättning på tidigare inlägg.

Ett av Boverkets argument för de föreslagna förenklade byggreglerna är att mindre detaljstyrning kan stimulera innovation och att byggbranschen på egen hand kan ta fram standarder. ”Branschregler Säker vatteninstallation” är ett sådant exempel som installatörer måste följa men denna standard gäller framför allt utförandeskedet i byggandet.

Man kan fråga sig vad som låg bakom dessa branschregler som lanserades 2006. Försäkringsbolagen och dåvarande Smittskyddsinstitutet drev på utvecklingen av standarden för att minska risken för vattenskador och legionellatillväxt. Att spåra direkta orsaker till vattenskador behöver inte vara komplicerat. Det kan till exempel handla om otäta skarvar. Branschstandarden innehåller därför lösningar för att motverka olika typer av skador och upptäcka läckor, till exempel genom användning av rör-i rör-system och skvallerrör.

Rör med stillastående vatten kan öka förekomsten av legionellabakterier (som finns naturligt i vatten) och orsaka svår lunginflammation. Hög relativ fuktighet i byggnadsmaterial kan orsaka mögel som ger allergier. Det vill säga två exempel på entydiga orsakssamband.

Men hur ska branschen komma fram till gemensamma standarder för designskedet? Vissa designelement, som kan påverka hälsan negativt på sikt, är inte alltid lätta att direkt koppla till ett visst hälsoutfall och därtill kopplade sjukvårdskostnader eller sjukskrivningstal.

I Boverkets förslag till nya byggregler är risken att rum i framtida bostäder kommer att sakna dagsljus och utblick samt få lägre rumshöjd än 2,40 m. Och rum utan dagsljus och utblick kan påverka både mental och fysisk hälsa utan att man söker sjukvård, sjukskriver sig eller utnyttjar privata sjukförsäkringar. Till skillnad från vattenskador är det svårare att räkna med att försäkringsbolag ska driva på hälsorelaterade designlösningar. I slutändan får det allmänna betala priset för sämre folkhälsa och då borde det allmänna följaktligen ställa krav för att motverka ohälsa. Det är alltså mycket olyckligt om de föreslagna byggreglerna skulle gå igenom.

folksam

solinstrålning
bild342
Värmeböljan med tropiska nätter är över. Konstant nerdragna screenmarkiser i husets mest solutsatt rum fick mig att fundera över dagsljuset som må-bra-faktor i sunda hus. (De mörkgrå screenmarkiser i vårt hus Villa Trift 3.0 släpper bara in ca 5 % av solenergin men är möjliga att se igenom från insidan tack vare vävstrukturen och färgen.)

I Boverkets byggregler (BBR)* gällde fram till 2014 års nya ändringar att åtminstone ett av bostadens rum eller en avskiljbar del ska ha tillgång till direkt solljus. Denna regel gjorde det i praktiken omöjligt att t ex bygga norrvända enkelsidiga studentbostäder eller ettor (det är ju oftast ettor eller tvåor riskerar att bli enkelsidiga i nyproducerade flerbostadshus). Det var en bra regel att även studenter och enpersonshushåll ska få möjlighet att se solen någon gång under dagen. Solljus, direkt dagsljus, möjlighet att se himlen och få utblick för att kunna följa dygnets och årstidernas variationer är viktiga för välbefinnandet. Men i 2014 års BBR finns ett nytt tillägg: Studentbostäder om högst 35 m2 behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. Frågan är hur ett miljöklassningssystem, som t ex Miljöbyggnad som bedömer energi, innemiljö och material, ställer sig till försämringar i lagstiftningen när systemet ska vidareutvecklas. I Miljöbyggnad motsvarar den lägsta nivån (brons) i princip lagkraven. Tanken med att vidareutveckla ett miljöklassningssystem är att skärpa kraven. Så fungerar t ex Bra miljöval och Svanen. Frågan måste diskuteras när det är dags för den kommande versionen av Miljöbyggnad (3.0). Studenter som tillbringar en stor del av tiden i sin bostad med bara ett rum mår också bra av att se solen!

Andra funderingar så här i sommartid är rensning av ogräs – eller värdefulla örter (beroende på hur man ser det). Tappa inte humöret när den vilda floran tar över grusplanen. Du är kanske lycklig ägare till en grusbiotop! Mer om detta i nästa inlägg…

*Avsnitt 6:323, BFS 2011:6 med ändringar till och med 2011:26

Bild-0112

Boverket gästade Hilton i Malmö på BBR-dagarna 8 december. Ett välbesökt seminarium med ca 160 deltagare och ett proffsigt arrangemang som alltid när Boverket är på turné. Efter årsskiftet gäller en ny omarbetad version av Boverkets byggregler (BBR). De stora förändringarna finns i avsnitten om energi och brand samt att BBR numera även omfattar ändringsregler vid ombyggnad. Tidigare fanns bara allmänna råd, BÄR, som vägledning vid ombyggnader av befintliga hus.

Brandavsnittet har genomgått den största förändringen på 20 år. Kraven på brandskydd är t ex hårdare i vårdbyggnader/sjukhus och särskilt boende där det krävs sprinkler enligt nya BBR. Men man har inte infört krav på nätanslutna brandvarnare. Batterier krävs nämligen även i nätanslutna brandvarnare för att de ska fungerar vid strömavbrott. Boverket menar att då är det svårt att motivera krav på nätanslutning i ett samhällsekonomiskt perspektiv.


Den ena av två optiska brandvarnare i Villa Trift 3.0 sitter i allrummet utanför två sovrum och i närheten av eldstaden

När Villa Trift 3.0 byggdes funderade vi på att välja nätanslutning av två brandvarnare men merkostnaden var ca 3 000 kr för att dra extra kabel. Med en tajt budget för bygget var vi konsekvent försiktiga med att dra på oss tillkommande extrakostnader och avstod.