Få bukt med fukt (1)

14 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar


Illustration till BETSI-undersökningen för Boverket. Kiran M Gerhardsson 2011

Få bukt med fukt är titeln på en användbar och lättillgänglig bok med exempel på hur man kan bygga fuktsäkert. Boken är skriven av Ingemar Samuelson, Jesper Arfvidsson och Carl-Eric Hagentoft kom 2007 men är forfarande aktuell eftersom dagens byggen fortfarande drabbas av omfattande fuktskador. Flera av skadexemplen återkom på årets informationsdag om ventilerade konstruktioner och lufttäta hus som hölls av Fuktcentrum i nyligen invigda Clarion Hotel Post i Göteborg 9 juni. Jag missade höstens informationsdag i Lund och fick ta mig till Göteborg. En hel del var bekant för mig sedan tidigare. Fukt är ett självklart ämne på Passivhuskonferenserna och ett återkommande ämne i tidningen Bygg & Teknik som jag prenumererar på. Media har under de senaste åren gjort enstegstätade fasader kända för allmänheten i både tidningar och på TV. Det har skrivits flera rapporter om t ex enstegstätade fasader och ventilerade krypgrunder. Inför bygget av mitt eget hus, Villa Trift 3.0, läste jag flera rapporter och artiklar om ökade fuktproblem på kalla välisolerade vindar. Här kommer ett axplock av intressanta nyheter på fuktområdet som är relevanta för moderna energieffektiva byggnader med mina egna bildexempel från Villa Trift 3.0.

En av inledningstalarna påstod att 80 % av alla byggskador är fuktrelaterade. En anledning kan vara att dagens hus använder mer komplicerade konstruktioner för att uppnå kraven på god komfort och energieffektivitet. Traditionella konstruktionslösningar måste i en del fall förändras och bygga på ny kunskap.

Enstegstätade fasader har öppnats på 1000 ställen och visat sig ha flest skador på de vindutsatta sidorna. Många skador är dessutom inte synliga utifrån! De flesta byggföretag har övergett byggmetoden och väljer andra alternativa väggkonstruktioner:
1. Puts på skiva med ventilerad spalt
2. Beprövade sandwichväggar
3. Beprövade lättbetongväggar men tjockare än tidigare
Det återstår att se vilka nya problem som kan uppstå med ändrade konstruktionslösningar. Särskilt puts på skiva. Man ska även vara uppmärksam på att tjocka lättbetongväggar tar längre tid att torka ut.

Hur gör vi välisolerade och ventilerade vindar mer fuktsäkra? Ingemar Samuelssons svar var lufttäta bjälklag och undertryck i huset för att undvika att fuktig rumsluft tar sig upp på vinden. Välj fukttåliga material och isolera råsponten utvändigt (en vanlig konstruktion i nya ventilerade vindar i lågenergihus). Byggskedet är extra viktigt! Har fukt hamnat på vinden under byggtiden kommer den inte att torka ut om man inte använder avfuktare. Var även uppmärksam på att undvika inbyggd fukt i t ex råspont. Ett annat sätt att lösa för höga fuktnivåer på kalla välisolerade vindar är att installera en fuktstyrd fläkt som tyvärr kräver eltillförsel. Fortsättning följer…


Första vintern i Villa Trift 3.0 december 2010. Utvändig vindslucka, oventilerad takfot och reglerbara gavelventiler

Själv valde jag en passiv lösning i Villa Trift 3.0 utan traditionell takfotsventilation men med gavelventiler. Väggventiler på gavlarna är alltid stängda men de ger mig möjlighet att ventilera bort ev byggfukt eller fukt pga av läckage. Vindsluckan sitter på gaveln istället för i vindsbjälklaget. Underlagstaket är 2 mm tjockt är diffusionsöppet, dvs fukt kan vandra igenom materialet. Underlagstaket består av 5 sammanlimmade pappskikt och tillverkas av Paroc. Enligt Ingemar Samuelsson har man tyvärr ingen glädje av ett ångöppet underlagstak på vintern eftersom det inte finns någon drivkraft för fuktvandring utåt (pga att temperaturen på vinden kan vara lägre än uteluften). Jag har inspekterat vinden ett par gånger per år. Vinden har inget synligt mögel, klimatet känns torrt och vi slipper skotta snö på vinden! Det är inte ovanligt i Skåne att snö blåser in genom den ventilerade takfoten.

Fortsättning följer med fler fuktnyheter…

På jakt efter Rasul

11 maj, 2012
miljö
Lämna en kommentar


I veckan arrangerade Fuktcentrum sin tredje informationsdag för över hundra deltagare på Clarion Hotel Post i Göteborg. Jag tog mig dit en dag tidigare och upptäckte tre smultronställen för miljömedvetna konsumeter i sökandet efter Rasul, marockanskt lerschampo:
– Fram är en kooperativ butik som säljer ekologiska livsmedel och hygienartiklar. Adressen är Nordenskiöldsgatan 18 (en tvärgata till Linnégatan).
– Emmaus Second Hand på Linnegatan 9 är ett hett tips för alla reuse-älskare. Snygg skyltning, stort utbud, ordning och reda. Helt enkelt oemotståndligt!


– Färg & förändring på Linnégatan 3 är en kompakt men välsorterad ekologisk hudvårdsbutik. Här hittade jag till slut Rasul men som mineraltvål i bitar istället för på flaska. Fiffigt med lerbitar som löses upp i vatten både för resan och i hemmet. Det finns ju ingen poäng med att transportera vatten när man vill resa med lätt packning. Dessutom slipper man konserveringsmedel i produkter utan vatten. Håller på att utvärdera produkten både som tvål och schampo…

Är man på besök i Göteborg och har någon timma över kan jag rekommendera stråket längs Linnégatan med åtminstone tre ekobutiker på gångavstånd från varandra. I nästa inlägg berättar jag om några av nyheterna från seminariet om Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus. Det var ett extra spännande program eftersom många av frågorna som diskuterades har kopplingar till lösningarna i Villa Trift 3.0.

Att stapla en vedstack

10 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
2 kommentarer

Det som återstår av förra årets vedleverans finns framför allt i vedstacken. Har plockat fram bilderna som togs förra året när vedstacken staplades. Ett ovanligt och roligt förstagångsbygge! Ved ska helst torka under tak men platsen räckte inte till 14 m2 stjälpt ved (ca 9 m3 travad ved). I gengäld har stacken fått torka två år när det är dags för nästa eldningssäsong.

Basen är ovalformad, ca 1,8 i diameter. Under höst och vår är taket täckt med en presenning men inte sidorna. Den står fritt på gräsmattan för att torka i vinden och solen till vintern 2012. Det första varvet lutar inåt för att bli stadigare. Vedträna är vända med barken neråt för snabbare uttorkning. På toppen är allt tvärtom, det översta lagret lutar utåt med barken neråt för att regnet ska rinna.





Ca 2,5 m3 travad askved i en 1 meter hög stack

Ca 6,5 m3 travad ved

8 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar


Det som återstår av förra årets vedleverans förutom vedstacken utomhus (0,4 m3 i vedställningen och ca 2,5 m3 i vedstacken)

I år köpte vi ved till nästa års uppvärmningssäsong av Lundaved i Torna Hällestad. Priset är 490 kr per m3 stjälpt mått för askved. 10 m3 landade på uppfarten i mitten av april och allt är staplat sedan en vecka. Enligt energiberäkningen är bränsleåtgången uppskattad till 6–6,5 m3 travad blandved. Enligt Energimyndigheten kan man räkna med att 1 m3 travad blandved innehåller 1300 kWh. Under den senaste uppvärmningssäsongen gick det åt ca 4,5 m3. Men askved har ett högre energiinnehåll än blandved. Vi har även eldat en del med briketter.


Årets leverans med ca 6,5 m3 som staplats på fram- och baksidan av förrådet

Studiebesök för blivande lantmätare

7 maj, 2012
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar


Jag är imponerad av kursinnehållet i Hållbart byggande 12 poäng som blivande lantmätare läser termin 2 på LTH. I kursen ingår både husbyggnadsteknik och miljökunskap. Man kombinerar teori med praktiska beräkningsexempel där studenterna utgår från ett egenritat småhus. Den här typen av kurs med integrerad kunskap om miljöpåverkan kopplad till byggande och brukande borde vara obligatorisk på Arkitektskolan. Sista programpunkten på deras obligatoriska studieresa var en kort rundtur i Villa Trift 3.0 Skördevägen 20. Kul att visa huset för så intresserade och ambitiösa studenter.

Tillverkning av solcellsmoduler

5 maj, 2012
hållbar stadsutveckling
Lämna en kommentar


Sista anhalten på studieresan var Gaia Solars solcellsfabrik. Här tillverkas solcellsmoduler av både monokristallina och polykristallina solceller. Men solcellerna (15 x 15 cm) produceras i Taiwan. Råvaran är kisel som är det vanligaste grundämnet i jordskorpan efter syre. Monokristallina solceller är jämnt svartblå medan polykristallina är flammig eftersom den består av sammansmälta kristaller. Kiselmaterialet är egentligen gråaktigt och det är ytbehandlingen som ger solcellen den karaktäristiska mörkblå färgen. Verkningsgraden och priset är högre för de monokristallina.

Solceller är otroligt sköra. Vi fick med oss prover men jag tror inte att någon lyckades få hem en intakt solcell. På fabriken sätter man ihop flera solceller till stora moduler som antingen ligger mellan två lager glas eller mellan glas och plast. Plasten kan vara mörk eller vit vilket påverkar modulens utseende. Det finns modeller med eller utan en ram av aluminium.



Modulerna placeras i en ugn där luften först sugs ut för att undvika luftbubblor och sedan lamineras skikten ihop. När modulen är klar testas den i en ställning med 66 lampor. Den sammanlagda effekten är 19 800 W eftersom varje lampa har en effekt på 300 W. Jag blev förvånad eftersom jag vet att solen strålningseffekt motsvarar 800–1000 W på vår breddgrad. Förklaring till den stora skillnaden mellan solens instrålningseffekt och testanläggnings effekt var förstås att de starka glödljuslamporna bara ger 5 % ljus och resten blir värme!

Vår guide på fabriken fick förstås den obligatoriska frågan om möjligheten att få olika färger på solcellerna. Visst går det att få flera kulörer men färgade solceller blir 3 gånger så dyra och verkningsgraden sämre. Inte särskilt resurssnålt med andra ord.

Exempel på olika solcellsapplikationer från studieresan hittar ni i förra inlägget. Själv blir jag påmind om solens kraft varje dag när jag tittar på klockan. På armen sitter en Citizen Eco Power sedan fyra år som drivs av solen.

Solcellsresa med spännande inslag

1 maj, 2012
hållbar stadsutveckling
2 kommentarer

Solar Region Skåne har äntligen genomfört sin första studieresa utanför Sverige. Endagsturen gick till Köpenhamn med start i Arkitekternas hus för genomgång av dagens program med temat solcellsprojekt. Karin Kappel från Solar City var dagen guide. Tre av projekten, Arkitektskolans matsal på Konstakademin, Köpenhamns Energi i Örestad och Gaia Solars solcellsfabrik var kända för mig sedan tidigare solcellsresa med SolEl-programmet 2007.

Här kommer en kort uppräkning av projekten:
– Glaslaminerade 1–2 mm tjocka solcellsmoduler i Copenhagen Towers. Helt måttanpassade och nästan omöjligt att se att de är solceller bakom glasskivorna.

– Gavelutsmyckning med solcellsmoduler i stadsdelen Valby. En ombyggd industribyggnad där man tidigare tillverkade högspänningsisolatorer. Ett konstverk med snygg koppling till tidigare verksamhet men som egentligen ska ses på natten när den är upplyst. Idag innehåller byggnaden kulturverksamhet och café. Valby har antagit ett ambitiöst mål att installera solceller på 300 000 m2 av stadsdelens tak. Målet är att 10–15% av stadsdelens elförbrukning 2025 ska täckas av elproduktionen från lokala solcellsanläggningar.


Takrenovering med en kombination av traditionella vinkelställda solcellsmoduler och ”skifferliknande” moduler (högra bilden är tagen från takterrassen neråt över takfallet med integrerade solceller)

– Smakfull takrenovering på ett bevaransvärt flerbostadshus i Österbro, borättsföreningen Söpassagen, i närheten av Rigshospitalet. Köpenhamn har varit hårda när det gäller takintegrerade solcellslösningar och bara accepterat att solcellerna syns från gården. Men här gjorde man ett avsteg och tillät att mansardtakets gamla skiffertak ersattes med skifferlika solcellsmoduler som nytt takmaterial. Snygg exempel på takintegrerade solceller! En del av taket är platt och här blev lösningen istället traditionella moduler på ställningar vinklade mot solen.


Arkitektskolans matsal

– Stilig avskärmning i taklanterninen med solceller laminerade i glas, matsalen på Arkitektskolan i gamla militärkaserner.


Köpenhamns Energi

– Utvändig fast solavskärmning på Köpenhamns Energi. En del av solcellerna är bara ”dummies” eftersom pelarna skuggar en del av solcellsmodulerna. Minsta skugga på en solcellsmodul stoppar produktionen av solcellsel.


Guldbergs skole

– Guldberg skole energirenoverades inför COP15 med solceller på fasaden, synlig mätning av solcellsproduktionen, sparblandare mm. Då var det i alla fall någon nytta med COP15. Mina nytagna foton av solcellstillverkningen i Gaia Solars solcellsfabrik publiceras i nästa inlägg…

Odlingsstatus i växthus och lådor

29 april, 2012
odling
Lämna en kommentar

Det har gått en vecka sedan utplantering av de förkultiverade grödorna. Veckan var blåsig med en del regn och mellan 10 och 15 grader i luften på dagarna. Sockerärtsplantorna ser ut som slagna hjältar på marken – knockade av vinden men redo att resa sig och börja klättra på det flätade pilstödet så snart vindarna avtar och när värmen kommer. Det verkar finnas liv i åtminstone några fänkålsplantor (tur att jag sådde mer fänkål förra helgen). Mangolden verkar tuff och kommer nog att överleva precis som squashplantorna. Solrosorna står fortfarande upprätta vid planket.


Tomatplantor i växthuset, 6 veckor sedan frösådd

I den skyddade miljön i växthuset mår tomaterna i alla fall utmärkt. Alla chiliplantor planterades om i eftermiddags i stora krukor fyllda med ekologisk E-jord. I år överger jag U-jorden. I 50 liter U-jord har man tillsatt i huvudsak naturgödsel (10 kg) men även en del NPK, dvs handelsgödsel (1,5 kg). I E-jorden har man däremor enbart tillsatt naturlig växtnäring: 10 kg hönsgödsel, 2 kg kalkstensmjöl, 2 kg dolomitmjöl, 0,5 kg tångmjöl och 0,5 kg gips. Tången bidrar med extra spårämnen och gipsen med svavel. Ska bli spännande att se om chiliplantorna kan prestera lika bra i E-jorden som förra årets plantor i U-jord. En flaska Biobact med flytande växtnäring finns annars nära till hands.


Chiliplantor i växthuset, 6 veckor sedan frösådd

Tomma boställen

26 april, 2012
odling
2 kommentarer


Fjärilsholk i förgrunden

Det är lite frustrerande att se humlor på tomten som tydligt söker ett boställe men inte hittar (eller underkänner) de fina holkarna. Jag har till och med lagt in lite lösull av glasfiber på botten som jag minns att biologen Anna rekommenderade. Beror det på placeringen? Jag har flyttat en av humleholkarna från planket till baksidan av förrådet. Fladdermusholken har jag dessutom flyttat högre upp för att den ska bli lättare att hitta. En lämplig placering är på 2–4 meters höjd i söderläge enligt Naturskyddsföreningen. Hittade fler bra instruktioner för placeringen av fladdermusholkar på Naturhistoriska riksmuseets hemsida. Det är alltid tragiskt med tomma bostäder när det är bostadsbrist.


Nederst en humleholk och överst en fladdermusholk

Dorma 9132 vs Assa C2002

23 april, 2012
mätning & uppföljning
7 kommentarer


Assa C2002


Dorma 9132

Låset i entrédörren har bytts ut för andra gången! Samma problem som förra gången. Tryckkolven eller fallregeln som den också kallas fastnar och dörren måste låsas med nyckel eller vred för att hållas stängd. Det är känt att Assa har haft problem med sina C2002 lås. Men Assa ställer upp med snabb service och skickar nya lås – varje gång. Tydligen gjordes en större förbättring i september men vi chansar inte längre utan har istället valt ett lås från Dorma. Dorma 9132 känns mer rejält och låssmeden har enbart bra erfarenheter av Dormas lås. Vredet kan kopplas bort via knapp och det återkopplas automatiskt när man låser upp. Assa har samma funktion. Den tydligaste synliga skillnaden är att Dormas lås har en hakregel som fälls ut och går neråt när dörren ska låsas medan Assas går uppåt. Låsljudet är annorlunda. Dorma låser med eftertryck och Assa låter lite spädare.


Dormas slutbleck är något smalare än Assas och får plats utan att karmen behöver anpassas