Jag vet att det tar drygt två veckor men det är samma överraskning varje gång: man börjar misströsta och helt plötsligt syns späda gröna groddar som visar sina ”armbågar” i krukjorden. Det var några år sedan jag sådde eftersom jag har en vän som gärna delar med sig av sina plantor. Men nu händer det tack vare goda vänner som kom med fröpåsar på nyårsafton – Cayenne long slim (35000 scoville) och den mildare Chiluacle negro (3000 scoville).
Påfyllning av solfångaranläggningen på Skördevägen
I instruktionerna från solfångartillverkaren Viessmann står det att det är dags för byte av värmebärarmedium när pH-värdet är under 7,5. Ligger värmebärarmediet mellan 10,0 och 8,5 är det OK. I våra plana solfångare av modellen Vitosol 200-F är värmebärarmediet Tyfocor G-LS (dvs en lösning av 1,2 propylenglykol med korrosionsinhibitatorer) som är frostsäkert ner till -28 grader.
Jag fortsätter att läsa i instruktionerna där det står att glykolhaltiga värmebärarmedier kan ta skada om de utsätts för temperaturer över 170 grader en längre tid (det kallas stagnation). Temperaturer över 200 grader leder nämligen till långsam termisk nedbrytning av 1,2 propylenglykolet, vilket syns på värmebärarmediet som blir mörkt.

Vänster: En pump är ansluten till dunken där bytet av vätska sker. Höger: I det övre hörnet syns två dunkar med vätskan Tyfocor. Här syns skillnaden tydligt mellan ny rosafärgad vätska och åldrad mörk vätska
Det står vidare: ”I kombination med främmande material (slagg, spån) och luft kan det bildas slam och avlagringar i solvärmekretsen. /…/ När anläggningen har fyllts på med värmebärarmediet måste man kontrollera att anläggningen är korrekt avluftad och värmeavgivnigen i systemet fungerar. På så vis undviks längre stagnationstider.”
Byta värmebärarmedium är inget som man gör själv. Jakten på VVS-montör som har erfarenhet av denna typ av arbeten började för två år sedan efter att vi kollat pH-värdet med en teststicka. Till slut blev det Arildssons Rör som gjorde jobbet sista veckan före jul 2023 och det tog ca två timmar.

Solkretsen med cirkulationspump är den väggmonterade svarta lådan högst upp i bild. Till höger om solkretsen finns ett vitt förkopplingskärl som ger plats för vätskan när den förångas (t ex soliga sommardagar när varmvatten inte tappas av)
Kritik mot förslag till ändrade byggregler
Det är ingen bra idé att låta marknaden avgöra vad som bör vara miniminivån för en god och hälsosam bostad. I funktionalismens program för bättre bostäder ingick tillgång till ljus, luft och grönska för alla. Resultatet var t ex genomgående lägenheter som gjorde det möjligt att vädra manuellt genom att öppna fönstren mot det fira. Man såg grönskan utanför genom fönstren, och någon gång under dagen nådde solstrålarna rummen innanför. Med det nya förslaget till ändrade byggregler är risken att rum i framtida bostäder kommer att sakna bostadskvaliteter som vi i Sverige tar för givna, t ex direkt dagsljus och utblick genom fönster mot det fria. Det finns därmed en risk för ökad ojämlik hälsa.
I följande intervjuer berättar jag mer om stödet som finns i forskning om vikten av just direkt dagsljus och utblick för människors mående och trivsel: intervju i tidskriften Ljuskultur och Arkitekten.
Hög miljöprofil i FN-byn i Köpenhamn

Vänster: Oordning framför pågående bygge med trästomme i Nordhavn. Höger: Annan typ av gestaltad oordning i FN-byggnadens centrala atrium med blank skulptural trappa inspirerad av flyglar
Så kom jag hit till slut – till FN-byns huvudbyggnad (Kampus 1 vid Mormormolen). Mina vänner och jag såg byggnaden på avstånd i maj 2013 när den höll på att färdigställas eftersom den ingick i den egenkomponerade gåturen i norra Köpenhamn. Då önskade jag att jag någon gång skulle få se den färdiga byggnaden inifrån. Tio år senare gick önskan i uppfyllesle tack var en konferens som arrangerades av WHO och Nordiskt välfärdcenter om åldersvänliga städer i Norden.
Här följer presentationstexten från gåturen (1,5 mil) på Google Maps från 2013 som fortfarande är aktuell. Huvudbyggnaden är ritad av 3XN som även gjorde strukturplanen för FN Byn.
FNs danska verksamheter samlas i ett regionalt centrum här på piren Marmormolen. Steven Holl har ritat den kommande broförbindelsen (samma arkitekt som har ritat Chiasma i Helsingfors). Så småningom kommer bostäder att uppföras mot Nordhavnbassängen och lokalbyggnader längs den södra sidan av piren. Miljöprofilen i FN-huset är ambitiös med solceller och solfångare på taket och ett ljust reflekterande papptak med vegetabiliska komponenter. Det vita taket sänker temperaturen till max 45 grader vid taket för att minska behovet av kylning inomhus. Huset är utformat för högsta energiklass 1 (max 50 kWh/m2 år). Fler exempel på miljöanpassningsåtgärder: frikyla med havsvatten, regnvatteninsamling (regnvatten blir spolvatten i toaletterna eftersom det egentligen är ganska dumt att använda rent dricksvatten för toalettspolning) och golvmattor av återvunnet material. Läs mer om FN Byen i Sydsvenskans artikel.
Mina intryck (2013): Det stjärnformade FN-huset är ett miljömässigt kraftpaket. Tänk om solanläggningarna på taket hade varit ännu mer synliga på avstånd med glittriga reflexer soliga dagar? Men idag är det svårt att avgöra hur mycket av byggnaden som kommer att synas på håll. När Nordhavn är färdigbyggt finns här bostäder för 40 000 människor och arbetsplatser för lika många. Med andra ord kommer en hel del byggnader att uppföras under en längre tid. Nordhavn planeras tack och lov efter helt andra stadsbyggnadsprinciper än Örestad som planerades på 90-talet. Istället för storskaligheten i Örestad ska Nordhavn få en småskalig intimare prägel med ett myllrande folkliv, dvs planeringsinslag som känns igen från hållbara stadsvisioner även i Sverige. År 2050 vet vi hur det blev…
Läs mer om miljöcertifieringen och de olika miljösatsningarna.
Praktiska tips om belysning och mörkläggning i nybyggda bostäder (#5)
Fortsättning på föregående inlägg.
Nedan följer en sammanfattning av de senaste inläggen om praktiska tips för belysning och mörkläggning i nybyggda bostäder.
- Underskatta inte kostnaden för montage och anpassning av hembelysning, gardinuppsättning och mörkläggning.
- Betrakta gardiner som en del av rummets gestaltning som behövs för att göra rummet ombonat och öka synkomforten samt för att styra dagsljuset och den visuella kontakten med miljön utanför.
- Välj sladdställ och lamphållare med omsorg. De kan bli dekorativa inslag tillsammans med ljusarmaturen. I nya lägenheter med lamputtag i vägg/takvinkeln är synliga lampsladdar ofrånkomliga om man vill ha bra belysning och då behövs ett annat designtänk.
- Om man inte har installerat dimmerfunktion i väggströmbrytaren är ljuskällor med 3-stegs dimring ett bra alternativ. Du klickar dig bara fram med hjälp av den vanliga strömbrytaren till rätt ljusstyrka (och ljusfärg).
- När det gäller ljusarmaturer får man prova sig fram eftersom det är svårt att avgöra från katalogfoton hur ljuset sprids. Och glöm inte att en ljusarmatur ska pryda sin plats och bidra till rummets karaktär även när den är släckt.
- Finns det inget eluttag i närheten och du vill slippa missprydande förlängningssladd med snubbelrisk? Då finns batteridrivna alternativ som lyfter platser i dunkel.
Praktiska tips om belysning och mörkläggning i nybyggda bostäder (#4)
Fortsättning på föregående inlägg.

Gå till butiker där du kan se installerade ljuskällor för att jämföra ljuset. Nästa steg är att testa ljuskällan i ljusarmaturen där hemma. Köp därför med ångerrätt men kom ihåg att spara lampförpackningen
Mina favoriter bland ljuskällor är de som har 3-stegs dimring (dvs tre nivåer av ljusflöde) och styrs med den vanliga strömbrytaren. Den stora fördelen med ljuskällor med fasta dimringssteg är att de inte kräver någon ändring av väggströmbrytare. Det finns dessutom modeller som varierar i färgtemperatur från 2200K till 2700K, dvs från bärnstensfärgad till varmvit. Ett exempel är Scene Switch från Philips som i dagsläget går att hitta på Power (fd MediaMarkt). Med variation i både ljusflöde och färgtemperatur kan man verkligen förvandla stämningsläget i rummet utan att behöva köpa något avancerat belysningssystem som styrs med fjärrkontroll eller smart mobil, eller som kräver installation av en elektriker.
Andra viktiga egenskaper hos ljuskällan är dess storlek, form och klarhet i glaset (klar, frostad eller färgad). Om man väljer en dekorativ naken LED-lampa med filament bör den inte vara för ljusstark och möjligen ha en varmare ljusfärg. En del upplever det varmare ljuset som behagligare för ögat.
När det gäller ljusarmaturer får man prova sig fram eftersom det är svårt att avgöra frå katalogfoton hur ljuset sprids. Ett bra tips är att välja en ljusarmatur som döljer ljuskällan för att undvika bländning. Till sist, glöm inte att en ljusarmatur ska pryda sin plats och bidra till rummets karaktär även när den är släckt.

I äldre lägenheter sitter lamputtaget oftast mitt i taket tillsammans med lampkroken, som i denna 30-talslägenhet med 2,8 m i rumshöjd
Fortsättning följer …
Praktiska tips om belysning och mörkläggning i nybyggda bostäder (#3)
Fortsättning på föregående inlägg.

En nybyggd lägenhet med tidstypisk placering av lamputtaget i vägg/takvinkeln och lampkrok som den boende själv får montera i taket
Följande krävs för att ordna takbelysning som ger allmänljus i sovrum, stämningsljus över matbordet och allmänljus i hallen i en nybyggd lägenhet med lamputtag i vägg/takvinkeln:
- en tre meter lång sladd för ett rum med hög rumshöjd (3 m)
- rätt sorts lampkontakt (DCL, ”Devices for Connecting Luminaires”)
- ljuskälla
- ljusarmatur

Nödvändiga komponenter för hembelysning och dagsljusstyrning i nybyggda lägenheter: sladdställ (men utan lampkopp), ljuskällor med 3-stegs dimring, sladdupphäng (för att fästa sladden i lampkroken), lampkrokar, gardinupphängning, t ex fingerkrokar
Jag väljer ofta tygklädda sladdställ från den svenska tillverkaren NUD eftersom de har tillräcklig längd (3 m), en tung lamphållare av aluminium och flera valmöjligheter vad gäller färg. Om det räcker med kortare sladd (2,5 m) finns även bra alternativ på Clas Ohlson.
Rätt sorts plafonder kan ge ett bra allmänljus. Men montage direkt mot innertaket kan komma i ”visuell konflikt” med sladden som måste vidare till lamputtaget på väggen. En löst hängande sladd tycker jag gör sig bäst om den får fortsätta en bit nedanför lampkroken. Men det är så klart en smaksak. Alternativet är att klämma fast sladden i en fastlimmad skena eller hållare i taket men det är mindre flexibelt och bryter upp den sammanhängande takytan.
Lampkontakter som ska anslutas till sladdstället hittar man till exempels på Elon och Clas Ohlson. På IKEA finns enbart sladdställ för takbelysning med skarvbit som kräver en lampkopp för att dölja skarvbiten.
Fortsättning följer …
Praktiska tips om belysning och mörkläggning i nybyggda bostäder (#2)
Fortsättning på föregående inlägg.
Innan jag fortsätter med takbelysningens våndor i nybyggda lägenheter vill jag bara göra ett kort tillägg till det förra inlägget. Tänk noga igenom gardinuppsättningen i förväg.
- Vilka är behoven (mörkläggning, solskydd, insynsskydd, estetiskt tilltalande inramning, inslag av färg, ljuddämpning eller synkomfort med mjuka övergångar mellan ljusa och mörka partier)?
- Vad tillåter rummet, fönstersättningen och materialet där beslagen ska fästas?
- Hur vill du att det ska se ut när gardinerna är stängda respektive öppna (ta hänsyn till önskade veck både i stängt och öppet läge samt ev radiator under fönstret)?
- Finns det plats att parkera gardinlängderna utan att blockera för mycket at dagsljuset?
Rummet i det förra inlägget medgav bara en gardinskena på grund av köksinredningen och dörröppningens placering. I rummet i bildan nedan monterades däremot två parallella skenor för att anpassa designen efter höga krav på mörkläggning under sommarens tidiga ljusa timmar. Personen som bor här vill dessutom ha ett ljust rum dagtid. Därför placerades de mörka tunga gardinerna innerst närmast fönstret och de lätta gardinerna närmast rummet. Gardiner i två lager från golv till tak och en rullgardin i smygen blev en bra lösning just i detta rum.

Vänster: Tunn gardin av textil med linneblandning som filtrerar ljus och insyn. Höger: Mörkläggningsrullgardin med ljus insida monterad i fönsternischen

Mörkläggningsgardinen är monterad närmast fönstret för att minska oönskat dagsljus tidiga sommarmorgnar. Närmast rummet monterades en ljus och glesvävd gardin på en separat skena
Fortsättning följer …
Praktiska tips om belysning och mörkläggning i nybyggda bostäder (#1)
Första dagen i en nybyggd lägenhet slås man av att taket gapar tomt (förutom möjligen en takmonterad brandvarnare) och saknar upphängning för taklampor. Närmaste lamputtag för en tänkt taklampa sitter i vägg/takvinkeln flera meter bort. Det går dessutom inte att koppla in ljusarmaturen från förra lägenheten eftersom lampkontakten inte passar de nya lamputtagen och sladden är alldeles för kort. Gardinfästen är också något som saknas och när natten kommer får man panik för att det är omöjligt att hindra insyn och störande sken från gatlyktor utanför när man ska sova. Känns det bekant?
I lägenheter som byggdes under förra seklets senare årtionden fanns det vanligtvis fästen för gardinskenor på väggen ovanför fönstren, lamputtag för takbelysning mitt i rummet och ibland även persienner mellan fönsterglasen. Men i dagens nybygge krävs noggrann planering och förberedelse om man vill ha elektrisk belysning och möjlighet att filtrera dagsljus och insyn.
Sedan 2020 har jag har bidragit till ljusplaneringen i fyra nybyggda lägenheter och samlat på mig en del erfarenheter som kan komma till nytta för fler. Här följer några tips som hjälp på vägen till en mer komplett hemmiljö utrustad med arkitekturens mjuka element (gardinerna), och praktisk och trivsam belysning. Jag vill även tipsa om var man kan hitta alla komponenter för att de som är intresserade ska slippa lägga timmar på att leta bland varuhus och nätbutiker. (Obs! Bloggen är helt oberoende och får inga intäkter från företag.)
Det är ingen lätt sak att skruva upp gardinfästen i tak av betong. En vanlig hushållsborrmaskin tar sig inte igenom armeringsjärn till skillnad från proffsmaskiner. Min rekommendation är därför att anlita hjälp som både monterar och levererar gardinskenor. Kostnaden får ses som en del av flyttkostnaden eller lägenhetsinköpet.
I lägenheten ovan fanns resterna av plasthållare till en takmonterad gardinskena. Vi kunde som tur var återanvända hålen och behövde bara komplettera med ett par extra för att undvika glipor mellan skena och tak.
Efter montaget sprutade montören silikon i skenan för att förbättra glidfunktionen. Mörkläggningsgardinerna är nu på plats och blir ett bra komplement till rullgardinen som vi själva monterade på fönsterkarmen i fönsternischen. Rullgardinen är inte måttanpassad men täcker glaset och gör sitt jobb tillsammans med gardinerna. Inget ljus utifrån kommer att störa nattsömnen.
Jag bad montören att även borra hål för lampkrokar där det saknades. Nästa steg är att hitta lämplig takbelysning som ger bra allmänljus.
Fortsättning följer …
Walk-run från Ystad till bröllop i Ravlunda längs Skåneleden

Vänster: Franciskanerordens klosterkyrka i Ystad (långhus från slutet av 1200-talet). Höger: Ystads originella vattentorn från 1965
Här kommer ännu ett tips på en walk-run som vi lyckades klämma in i augusti. Sträckan är varierad med sidvind och medvind (den vanligaste vindriktningen i Skåne är sydvästlig). Men det är dessvärre inte så många valmöjligheter när det gäller boende längs sträckan. Vi var ändå nöjda med våra övernattningsställen: hotell Stationen i Ystad, Äventyrscampen i Sövde (i en anläggning som tjänstgjorde som hemlig flygbas under andra världskriget), Alunbrukets B&B och Ravlunda bränneri.
Dag 1: Ystad–Sövde, 28 km. Från Bjäresjö går sträckan längs Gamla Lundavägen – den gamla länken sedan medeltiden mellan ärkesätet Lund och Ystad.
Dag 2: Sövde–Alunbrukets B&B (och kaffestuga), 33 km. Från Äventyrscampen i Sövde till Skåneleden är det ca 6 km men sträckan går delvis genom vackra Fyledalen. Lövestads åsar var en överraskning!
Dag 3: Alunbruket–Vantalängan–Brösarp–Ravlunda, 18 km. Vi tog gula leden längs Verkeån och kom in i Brösarp från söder vid idrottplatsen. Sista biten från Brösarp till Ravlunda gick genom Brösarps backar och över elstängsel (tyvärr). Om man accepterar en lite längre sträcka rekommenderar jag istället att man fortsätter längs gula leden norr om Brösarp och går via Skepparp.

Vänster: Resterna från Alunbruket. Höger: Brösarps backar som är svårtillgänglig för fotgängare som vill gå från Brösarp till Ravlunda. Rastplatsen i backarna är planerad att nås med bil via den trafikerade bilvägen mellan Brösarp och Ravlunda




















