Praktiska tips om belysning och mörkläggning i nybyggda bostäder (#5)

18 november, 2023
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Fortsättning på föregående inlägg.

Nedan följer en sammanfattning av de senaste inläggen om praktiska tips för belysning och mörkläggning i nybyggda bostäder.

  1. Underskatta inte kostnaden för montage och anpassning av hembelysning, gardinuppsättning och mörkläggning.
  2. Betrakta gardiner som en del av rummets gestaltning som behövs för att göra rummet ombonat och öka synkomforten samt för att styra dagsljuset och den visuella kontakten med miljön utanför.
  3. Välj sladdställ och lamphållare med omsorg. De kan bli dekorativa inslag tillsammans med ljusarmaturen. I nya lägenheter med lamputtag i vägg/takvinkeln är synliga lampsladdar ofrånkomliga om man vill ha bra belysning och då behövs ett annat designtänk.
  4. Om man inte har installerat dimmerfunktion i väggströmbrytaren är ljuskällor med 3-stegs dimring ett bra alternativ. Du klickar dig bara fram med hjälp av den vanliga strömbrytaren till rätt ljusstyrka (och ljusfärg).
  5. När det gäller ljusarmaturer får man prova sig fram eftersom det är svårt att avgöra från katalogfoton hur ljuset sprids. Och glöm inte att en ljusarmatur ska pryda sin plats och bidra till rummets karaktär även när den är släckt.
  6. Finns det inget eluttag i närheten och du vill slippa missprydande förlängningssladd med snubbelrisk? Då finns batteridrivna alternativ som lyfter platser i dunkel.

    Batteridriven Flowerpot VP9 i matt vit för maximal reflektion och med tre ljusintensiteter 100-50-20% (originalet designades av Verner Panton 1968)

Praktiska tips om belysning och mörkläggning i nybyggda bostäder (#4)

15 oktober, 2023
ljus, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Fortsättning på föregående inlägg.

Gå till butiker där du kan se installerade ljuskällor för att jämföra ljuset. Nästa steg är att testa ljuskällan i ljusarmaturen där hemma. Köp därför med ångerrätt men kom ihåg att spara lampförpackningen

Mina favoriter bland ljuskällor är de som har 3-stegs dimring (dvs tre nivåer av ljusflöde) och styrs med den vanliga strömbrytaren. Den stora fördelen med ljuskällor med fasta dimringssteg är att de inte kräver någon ändring av väggströmbrytare. Det finns dessutom modeller som varierar i färgtemperatur från 2200K till 2700K, dvs från bärnstensfärgad till varmvit. Ett exempel är Scene Switch från Philips som i dagsläget går att hitta på Power (fd MediaMarkt). Med variation i både ljusflöde och färgtemperatur kan man verkligen förvandla stämningsläget i rummet utan att behöva köpa något avancerat belysningssystem som styrs med fjärrkontroll eller smart mobil, eller som kräver installation av en elektriker.

Mönstrad rislampa med 3-stegs dimring (Scene Switch från Philips)

Andra viktiga egenskaper hos ljuskällan är dess storlek, form och klarhet i glaset (klar, frostad eller färgad). Om man väljer en dekorativ naken LED-lampa med filament bör den inte vara för ljusstark och möjligen ha en varmare ljusfärg. En del upplever det varmare ljuset som behagligare för ögat.

Ett bra tips är att välja en ljusarmatur som döljer ljuskällan för att undvika bländning

När det gäller ljusarmaturer får man prova sig fram eftersom det är svårt att avgöra frå katalogfoton hur ljuset sprids. Ett bra tips är att välja en ljusarmatur som döljer ljuskällan för att undvika bländning. Till sist, glöm inte att en ljusarmatur ska pryda sin plats och bidra till rummets karaktär även när den är släckt.

I äldre lägenheter sitter lamputtaget oftast mitt i taket tillsammans med lampkroken, som i denna 30-talslägenhet med 2,8 m i rumshöjd

Fortsättning följer …

Praktiska tips om belysning och mörkläggning i nybyggda bostäder (#3)

7 oktober, 2023
ljus, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Fortsättning på föregående inlägg.

En nybyggd lägenhet med tidstypisk placering av lamputtaget i vägg/takvinkeln och lampkrok som den boende själv får montera i taket

Följande krävs för att ordna takbelysning som ger allmänljus i sovrum, stämningsljus över matbordet och allmänljus i hallen i en nybyggd lägenhet med lamputtag i vägg/takvinkeln:

  • en tre meter lång sladd för ett rum med hög rumshöjd (3 m)
  • rätt sorts lampkontakt (DCL, ”Devices for Connecting Luminaires”)
  • ljuskälla
  • ljusarmatur

Nödvändiga komponenter för hembelysning och dagsljusstyrning i nybyggda lägenheter: sladdställ (men utan lampkopp), ljuskällor med 3-stegs dimring, sladdupphäng (för att fästa sladden i lampkroken), lampkrokar, gardinupphängning, t ex fingerkrokar

Jag väljer ofta tygklädda sladdställ från den svenska tillverkaren NUD eftersom de har tillräcklig längd (3 m), en tung lamphållare av aluminium och flera valmöjligheter vad gäller färg. Om det räcker med kortare sladd (2,5 m) finns även bra alternativ på Clas Ohlson.

Rätt sorts plafonder kan ge ett bra allmänljus. Men montage direkt mot innertaket kan komma i ”visuell konflikt” med sladden som måste vidare till lamputtaget på väggen. En löst hängande sladd tycker jag gör sig bäst om den får fortsätta en bit nedanför lampkroken. Men det är så klart en smaksak. Alternativet är att klämma fast sladden i en fastlimmad skena eller hållare i taket men det är mindre flexibelt och bryter upp den sammanhängande takytan.

Lampkontakter som ska anslutas till sladdstället hittar man till exempels på Elon och Clas Ohlson. På IKEA finns enbart sladdställ för takbelysning med skarvbit som kräver en lampkopp för att dölja skarvbiten.

Vänster: Sladdställ med skarvbit. Höger: Skarvbiten är borttagen och ersatt med en DCL-kontakt

Fortsättning följer …

Praktiska tips om belysning och mörkläggning i nybyggda bostäder (#2)

22 september, 2023
ljus, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Fortsättning på föregående inlägg.

Gardinuppsättning med två takmonterade skenor som är vanligt i hotellrum

Innan jag fortsätter med takbelysningens våndor i nybyggda lägenheter vill jag bara göra ett kort tillägg till det förra inlägget. Tänk noga igenom gardinuppsättningen i förväg.

  • Vilka är behoven (mörkläggning, solskydd, insynsskydd, estetiskt tilltalande inramning, inslag av färg, ljuddämpning eller synkomfort med mjuka övergångar mellan ljusa och mörka partier)?
  • Vad tillåter rummet, fönstersättningen och materialet där beslagen ska fästas?
  • Hur vill du att det ska se ut när gardinerna är stängda respektive öppna (ta hänsyn till önskade veck både i stängt och öppet läge samt ev radiator under fönstret)?
  • Finns det plats att parkera gardinlängderna utan att blockera för mycket at dagsljuset?

Rummet i det förra inlägget medgav bara en gardinskena på grund av köksinredningen och dörröppningens placering. I rummet i bildan nedan monterades däremot två parallella skenor för att anpassa designen efter höga krav på mörkläggning under sommarens tidiga ljusa timmar. Personen som bor här vill dessutom ha ett ljust rum dagtid. Därför placerades de mörka tunga gardinerna innerst närmast fönstret och de lätta gardinerna närmast rummet. Gardiner i två lager från golv till tak och en rullgardin i smygen blev en bra lösning just i detta rum.

Vänster: Tunn gardin av textil med linneblandning som filtrerar ljus och insyn. Höger: Mörkläggningsrullgardin med ljus insida monterad i fönsternischen

Mörkläggningsgardinen är monterad närmast fönstret för att minska oönskat dagsljus tidiga sommarmorgnar. Närmast rummet monterades en ljus och glesvävd gardin på en separat skena

Fortsättning följer …

Praktiska tips om belysning och mörkläggning i nybyggda bostäder (#1)

17 september, 2023
ljus, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Första dagen i en nybyggd lägenhet slås man av att taket gapar tomt (förutom möjligen en takmonterad brandvarnare) och saknar upphängning för taklampor. Närmaste lamputtag för en tänkt taklampa sitter i vägg/takvinkeln flera meter bort. Det går dessutom inte att koppla in ljusarmaturen från förra lägenheten eftersom lampkontakten inte passar de nya lamputtagen och sladden är alldeles för kort. Gardinfästen är också något som saknas och när natten kommer får man panik för att det är omöjligt att hindra insyn och störande sken från gatlyktor utanför när man ska sova. Känns det bekant?

I lägenheter som byggdes under förra seklets senare årtionden fanns det vanligtvis fästen för gardinskenor på väggen ovanför fönstren, lamputtag för takbelysning mitt i rummet och ibland även persienner mellan fönsterglasen. Men i dagens nybygge krävs noggrann planering och förberedelse om man vill ha elektrisk belysning och möjlighet att filtrera dagsljus och insyn.

Sedan 2020 har jag har bidragit till ljusplaneringen i fyra nybyggda lägenheter och samlat på mig en del erfarenheter som kan komma till nytta för fler. Här följer några tips som hjälp på vägen till en mer komplett hemmiljö utrustad med arkitekturens mjuka element (gardinerna), och praktisk och trivsam belysning. Jag vill även tipsa om var man kan hitta alla komponenter för att de som är intresserade ska slippa lägga timmar på att leta bland varuhus och nätbutiker. (Obs! Bloggen är helt oberoende och får inga intäkter från företag.)

Det är ingen lätt sak att skruva upp gardinfästen i tak av betong. En vanlig hushållsborrmaskin tar sig inte igenom armeringsjärn till skillnad från proffsmaskiner. Min rekommendation är därför att anlita hjälp som både monterar och levererar gardinskenor. Kostnaden får ses som en del av flyttkostnaden eller lägenhetsinköpet.

Lägenhet byggd 2021

I lägenheten ovan fanns resterna av plasthållare till en takmonterad gardinskena. Vi kunde som tur var återanvända hålen och behövde bara komplettera med ett par extra för att undvika glipor mellan skena och tak.

Montören Jan-Åke fixar allt med van hand och proffsverktyg

Efter montaget sprutade montören silikon i skenan för att förbättra glidfunktionen. Mörkläggningsgardinerna är nu på plats och blir ett bra komplement till rullgardinen som vi själva monterade på fönsterkarmen i fönsternischen. Rullgardinen är inte måttanpassad men täcker glaset och gör sitt jobb tillsammans med gardinerna. Inget ljus utifrån kommer att störa nattsömnen.

Jag bad montören att även borra hål för lampkrokar där det saknades. Nästa steg är att hitta lämplig takbelysning som ger bra allmänljus.

Fortsättning följer …

Walk-run från Ystad till bröllop i Ravlunda längs Skåneleden

27 augusti, 2023
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Vänster: Franciskanerordens klosterkyrka i Ystad (långhus från slutet av 1200-talet). Höger: Ystads originella vattentorn från 1965

Här kommer ännu ett tips på en walk-run som vi lyckades klämma in i augusti. Sträckan är varierad med sidvind och medvind (den vanligaste vindriktningen i Skåne är sydvästlig). Men det är dessvärre inte så många valmöjligheter när det gäller boende längs sträckan. Vi var ändå nöjda med våra övernattningsställen: hotell Stationen i Ystad, Äventyrscampen i Sövde (i en anläggning som tjänstgjorde som hemlig flygbas under andra världskriget), Alunbrukets B&B och Ravlunda bränneri.

Dag 1: Ystad–Sövde, 28 km. Från Bjäresjö går sträckan längs Gamla Lundavägen – den gamla länken sedan medeltiden mellan ärkesätet Lund och Ystad.

Gamla Lundavägen mellan Ystad och Lund som passerade Bergsjöholms slott och Krageholms slott.

Dag 2: Sövde–Alunbrukets B&B (och kaffestuga), 33 km. Från Äventyrscampen i Sövde till Skåneleden är det ca 6 km men sträckan går delvis genom vackra Fyledalen. Lövestads åsar var en överraskning!

Böljande öppna landskap och Lövestads åsar

Dag 3: Alunbruket–Vantalängan–Brösarp–Ravlunda, 18 km. Vi tog gula leden längs Verkeån och kom in i Brösarp från söder vid idrottplatsen. Sista biten från Brösarp till Ravlunda gick genom Brösarps backar och över elstängsel (tyvärr). Om man accepterar en lite längre sträcka rekommenderar jag istället att man fortsätter längs gula leden norr om Brösarp och går via Skepparp.

Alunbrukets B&B med småstugor och gemensamt kök med fullt utrustad grillplats

Vänster: Resterna från Alunbruket. Höger: Brösarps backar som är svårtillgänglig för fotgängare som vill gå från Brösarp till Ravlunda. Rastplatsen i backarna är planerad att nås med bil via den trafikerade bilvägen mellan Brösarp och Ravlunda

Målet var Ravlunda med stundande bröllop i kyrkan (med storslagen utsikt över fälten)

 

Dag 8: Vila och återbesök i Gamla Linköping och Vallastaden

10 augusti, 2023
hållbar stadsutveckling
Lämna en kommentar

(fortsättning på föregående inläggfortsättning på föregående inlägg)

Dagens bonusmil i stadsmiljö (11 km) räckte för att ta sig runt i Gamla Linköping, Vallaskogen och nybyggda Vallastaden.

Hade jag känt till Gamla Linköping när barnen var små hade vi tagit oss hit. Friluftsmuseet – där det dessutom bor ett trettiotal hushåll i uthyrda lägenheter – är avgiftsfritt och har regelbundna guidade turer med olika teman. Jag prickade in två turer med guide – en trädgårdstur och en bostadstur.

Friluftsmuseet Gamla Linköping med byggnader som flyttats från Linköpings stadskärna på 50-talet

Vallastaden färdigställdes till boutställningen 2017 och gjorde då ett stort intryck på mig både vad gäller planering och utformning. Det var lika fint och brokigt som jag minns det. Men tomt i likhet med de flesta bostadsområden mitt på dagen en vanlig vardag (och gissningsvis extra tomt eftersom jag var där under semesterveckorna). Jag hade hoppats på fler fik och butiker men lyckades i alla fall hitta ett öppet ett fik. Förutom några kvällsöppna restauranger finns här en obemannad pizzabutik som säljer stenugnsbakade frysta pizzor dygnet runt till kunder med BankID och kort eller Swish.

Vallastaden, ca 4 km väster om Linköpings centrum

Jag avslutar denna vandringsrapport med en liten kulturell avstickare. Något som jag inte hann med i Linköping, och som ger mig en anledning att återvända, är Östergötlands museum på Raoul Wallenbergs plats. Jag hann precis bara sticka in huvudet i foajén för att inte missa tåget som tog oss tillbaka till Lund.

Foajén i Östergötlandsmuseum (färdigställt 1938)

Byggnaden färdigställdes 1938 och prisades av sin samtid för bland annat den utmärkta belysningen och de praktiska lösningarna. Fyra funkisarkitekter stod bakom den numera kulturskyddade byggnaden – Nils Ahrbom, Helge Zimdal, Sven Hesselgren och Carl-Axel Acking. Sven Hesselgren är speciellt intressant med tanke på att han var både forskande och praktiserande arkitekt som bland annat utvecklade en färgatlas som så småningom ledde vidare till det internationellt använda färgsystemet NCS (Natural Color System). Hans avhandling var en milstolpe i miljöpsykologins utveckling i Norden. Den utgick från perceptionspsykologi och handlade om att mäta och kvantifiera upplevelsen av arkitektur (Arkitekturens uttrycksmedel: en arkitekturteoretisk studie med tillämpning av experimentalpsykologi och semantik, 1954). Hesselgren betonade belysningens upplevelsedimension framför mätvärden. Jag håller med om att vår upplevelse av ljusmiljön är helt central, och det ett av budskapen till våra studenter i höstens kurs om ljus, färg och form på arkitektskolan i Lund.

Östergötlands museum som ritades av Nils Ahrbom, Helge Zimdal, Sven Hesselgren och Carl-Axel Acking

Dag 7: Borensberg–Vreta kloster, 22 km

9 augusti, 2023
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

(fortsättning på föregående inlägg)

Detta var sista etappen på en kulturhistorisk vandring från 1300-talet i Vadstena till industrierna som växte fram längs Göta kanal på 1800- och 1900-talet (Mekaniska verket i Motala och Borensberg glasbruk).

Vilken sträcka! Lugn och stilla utan motortrafik (bortsett från enstaka båtar) på grusväg ända från Borensberg till Berg. Dessutom ädellövskog och ekhagar med Kanalbolagets betande får.

Lönn och blommande lind längs kanalen

Vänster: Alnsten. Höger: Tappluckor

Återkommande huggna stenar och anordningar med nya skyddsräcken längs dragvägen förbryllade mig. Infoskyltarna förklarade att de var alnstenar som förr i tiden återkom med 1000 alnars mellanrum. De användes som underlag för ersättningen till körkarlen och hans dragdjur som drog pråmarna på kanalen. Anordningarna med nya skyddsräcken längs kanalen var tappluckor som behövdes för att tappa ur vattnet från kanalen till vattendraget intill vid underhållsarbete.

Kanalen byggdes bland annat för att slippa betala tull till danskarna när transporten gick till Östersjön via Öresund. Infoskyltarna berättade även om vinsten med att använda dragdjur som hästar och oxar framför en pråm på en kanal. Båtarna tog betydligt mer last än en kärra bakom en häst. Hela kanalen var klar 1832. Men sedan kom järnvägen efter mitten av 1800-talet och danskarna slutade kräva tullavgifter. Kanalbygget innebar med andra ord mycket slit och resurser för en relativt kort tid som huvudtransportväg. Nu är det vi turister som bidrar till bevarandet.

Slutpunkten för min del var Vreta kloster (återstående sträcka längs Birgittaleden till Söderköping får bli en annan gång). 

Kort om klostret: Mellan 1120 och 1160 var Vreta kloster ett benediktinkloster för nunnor som därefter övergick till cisterciensorden. Klostret lades ner på 1500-talet efter reformationen. Men Vretas kombinerade lekmanna- och klosterkyrka används fortfarande som församlingskyrka. Och i den gamla prästgården bor en barnfamilj. (Jag gillar blandningen av museum och levande vardagsmiljö.)

Efter besöket i den fint renoverade miljön i Vreta klosterby och utställningen i 1200-tals magasinet blev det buss sista milen in till Linköping för att slippa gå i störtregn och motortrafik. Totalt 170 km på sju dagar inklusive en dags vila är gott nog för mig.

Jag är särskilt nöjd med att en så stor det av sträckan ingick i ”The Birgitta Ways”, dvs samlingsnamnet på alla pilgrimsleder i trakten från Jönköping till Söderköping. Jag ångrar bara att jag inte tog en vandringsstav utanför Vadstena klostermuseum. Då hade jag känt mig ännu mer som en pilgrim. Men det viktigaste med mina vandringar är närvaron. För att låna Augustinus ord: närvaron i det förflutna (minnen), närvaron i nuet (observationerna) och närvaron i framtiden (förväntningar).

Fortsättning följer …

Dag 6: Motala–Borensberg, 27 km

8 augusti, 2023
miljöanpassat byggande & boende
2 kommentarer

(fortsättning på föregående inlägg)

Dagens etapp var efterlängtad för variationens skull (längs den heliga Birgittaleden som följer Motala ström och Göta kanal). Mot bakgrund av gårdagens kortare återhämtningsetapp var jag redo för en längre sträcka. Sol och bra temperatur runt 18 grader höjde upplevelsen. Idag slapp jag dessutom vara värddjur för mygg och knott.

Denna sträcka påminde mig om att jag älskar kanaler. Det var likadant längs kanalerna i Manchester, Holland och Tyskland på tidigare vandringar – det är vilsamt, stilla, lättorienterat och plant att gå på dragvägarna. Vättern ligger 89 meter över havet och sjön Boren 73 m. Med andra ord – minimal lutning på en sträcka av 27 km.

Ca 6 timmar tog det att nå etappmålet STF Glasbrukets vandrarhem väster om Borensberg (inklusive körsbärs-plockstopp och en kaffe latte i Borensberg).

Fortsättning följer …

Dag 5: Vadstena–Motala, 18 km

7 augusti, 2023
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

(fortsättning på föregående inlägg)

Vadstena klosterkyrka, färdigställd 1430

Vi har lämnat historiskt laddade Vadstena bakom oss. Vi hann se lämningarna efter den heliga Birgitta – en kvinnlig arkitekt som både projektutvecklade och designade Vadstena kloster. Hon lär ha övertalat dåvarande kungen att istället för att bygga en slottskyrka överlåta marken till ett framtida kloster. Den heliga Birgittas vision var en klosterkyrka som var slät, ödmjuk och stark (byggd av kalksten utan glasmålningar), och utformad för pilgrimsvandrare, lekmän, munkar och nunnor (de senare på egen läktare med direktingång från klosterbyggnaden intill). Det var ett både arkitektoniskt och stadsutvecklande projekt eftersom pilgrimskyrkan och den nya klosterorden bidrog väsentligt till en ekonomiskt blomstrande 1400-talsstad (nunneklostret lades ner 1595 efter reformationen).

Tidigare klosterbyggnad som idag är museum

Dagens kloster, färdigställd 1973. Här bor sju birgittasystrar som inte längre tar in fler systrar. Klostret läggs alltså ner när ingen längre lever

Vi följde Birgittas fotspår längs Birgittaleden med sikte på slutmålet som är Linköping – om två dagar.

Ca 3 1/2 timme efter starten i Varberg var jag framme i Motala, som ligger naturskönt vid Vätterns vatten och Göta kanal. Imorgon fortsätter jag Birgittaleden och hoppas att jag lämnar svärmarna med knott bakom mig.

Fortsättning följer …

Motala