Som arkitektskonsult blir man anlitad för att ge kvalificerade råd som sedan omsätts till fysiska produkter såsom ritningar, visualiseringar och beskrivningar i textform. I bästa fall är slutresultatet en hållbar och ”estetisk organisation av en praktisk verklighet” (som arkitekturhistorikern Elias Cornell beskrev arkitekturen). Men ibland blir det inte som de gestaltande arkitekterna tänkt sig. Tillrättalagda visualiseringar avslöjar sällan det oförutsedda, t ex cykelkaoset framför Forum Medicums huvudentré mot Sölvegatan i Lund.

En disig morgon i mars 2024 före fullständig cykelanarki framför entrén till Forum Medicum

Forum Medicum, som är ihopbyggt med Biomedicinskt Centrum, byggdes för att samla medicinska fakultetens forskning och undervisning under samma tak. Fakulteten är dessutom min jobbmässiga hemvist sedan 2021 (den enda arkitekten bland forskarna såvitt jag vet). Eftersom jag är arkitekt sedan länge och disputerade i miljöpsykologi för inte så länge sedan kände jag mig tvungen att framföra ett råd som ingen bett om för att lösa problemet med cykelkaoset.

Problemet är att flera studenter inte parkerar sina cyklar i cykelställ utan ställer dem ogenerat huller om buller rakt framför huvudentrén. Det finns tillräckligt med cykelställ men inte alldeles invid entrén. I grannhuset LUX nedanför gatan råder det däremot cykeldisciplin. Här blockeras varken ingången till LUX eller bänkarna utanför av cyklar. Så istället för att sätta upp förbudsskyltar (som visades sig vara verkningslösa) föreslog jag för landskapsarkitekten på Akademiska Hus att de borde sätta upp bänkar längs alla planteringar framför entrén. Mitt argument var att man som student troligtvis inte vill försämra för sina studiekamrater som uppskattar möjligheten att njuta av lunchen på en bänk vid entrén i solen. Här finns nämligen andra bänkar i närheten där säkert de flesta studenterna har slagit sig ner någon gång. Och mycket riktigt – numera står inga cyklar framför de nymonterade bänkarna trots att det är vinter och det dröjer tills man kan sitta på de nya bänkarna och äta utomhus i vårsolen.

Nymonterade bänkar längs gräsplanteringen sedan december 2025 – och inga parkerade cyklar framför bänkarna!

Det finns säkert flera tänkbara förklaringar till att ”mitt experiment” tycks fungera. En bänk ger löfte om en framtida belöning i form av umgänge bland andra och vänner eller bara tillfälle att sitta och njuta av solen. Det är något att längta efter eftersom det skapar ett inre tillstånd av välbefinnande – både egen och andras njutning. Man kanske tänker att ”här ska jag slå mig ner en dag”. Men det är en viss ansträngning att parkera cykeln en bit längre bort från entrén. Samtidigt är belöningen förmodligen så pass attraktiv att den är värd den extra ansträngningen. Eller så vill man undvika ”bestraffning”, dvs studiekamraternas ogillande när platserna är blockerade av cyklar. Vilken styrka det kan finnas i att visa omtanke om sina likar (eller i att slippa deras ”bestraffning”, beroende på hur man ser det)!