Vänster: Oordning framför pågående bygge med trästomme i Nordhavn. Höger: Annan typ av gestaltad oordning i FN-byggnadens centrala atrium med blank skulptural trappa inspirerad av flyglar

Så kom jag hit till slut – till FN-byns huvudbyggnad (Kampus 1 vid Mormormolen). Mina vänner och jag såg byggnaden på avstånd i maj 2013 när den höll på att färdigställas eftersom den ingick i den egenkomponerade gåturen i norra Köpenhamn. Då önskade jag att jag någon gång skulle få se den  färdiga byggnaden inifrån. Tio år senare gick önskan i uppfyllesle tack var en konferens som arrangerades av WHO och Nordiskt välfärdcenter om åldersvänliga städer i Norden.

Här följer presentationstexten från gåturen (1,5 mil) på Google Maps från 2013 som fortfarande är aktuell. Huvudbyggnaden är ritad av 3XN som även gjorde strukturplanen för FN Byn.

FNs danska verksamheter samlas i ett regionalt centrum här på piren Marmormolen. Steven Holl har ritat den kommande broförbindelsen (samma arkitekt som har ritat Chiasma i Helsingfors). Så småningom kommer bostäder att uppföras mot Nordhavnbassängen och lokalbyggnader längs den södra sidan av piren. Miljöprofilen i FN-huset är ambitiös med solceller och solfångare på taket och ett ljust reflekterande papptak med vegetabiliska komponenter. Det vita taket sänker temperaturen till max 45 grader vid taket för att minska behovet av kylning inomhus. Huset är utformat för högsta energiklass 1 (max 50 kWh/m2 år). Fler exempel på miljöanpassningsåtgärder: frikyla med havsvatten, regnvatteninsamling (regnvatten blir spolvatten i toaletterna eftersom det egentligen är ganska dumt att använda rent dricksvatten för toalettspolning) och golvmattor av återvunnet material. Läs mer om FN Byen i Sydsvenskans artikel.

Mina intryck (2013): Det stjärnformade FN-huset är ett miljömässigt kraftpaket. Tänk om solanläggningarna på taket hade varit ännu mer synliga på avstånd med glittriga reflexer soliga dagar? Men idag är det svårt att avgöra hur mycket av byggnaden som kommer att synas på håll. När Nordhavn är färdigbyggt finns här bostäder för 40 000 människor och arbetsplatser för lika många. Med andra ord kommer en hel del byggnader att uppföras under en längre tid. Nordhavn planeras tack och lov efter helt andra stadsbyggnadsprinciper än Örestad som planerades på 90-talet. Istället för storskaligheten i Örestad ska Nordhavn få en småskalig intimare prägel med ett myllrande folkliv, dvs planeringsinslag som känns igen från hållbara stadsvisioner även i Sverige. År 2050 vet vi hur det blev…

Läs mer om miljöcertifieringen och de olika miljösatsningarna.