Energianvändning i sektorn bostäder och service

Jag fick anledning att kolla upp de senaste siffrorna i Energimyndighetens energistatistik som sammanställs varje år i Energiläget 2012. På Energimyndighetens hemsida finns Energiläget i siffror 2012 som Exceldokument. Tabellerna som jag hänvisar till i inlägget finns i samma dokument.

Energimyndigheten delar upp Sveriges energistatistik i total energitillförsel, omvandling, distribution och slutlig användning i Sverige. Sveriges slutliga energianvändning delas i sin tur upp i tre sektorer:

  1. Bostäder och service
  2. Industri
  3. Transporter

Bild-296
Illustration Kiran M Gerhardsson 2011

Sektorn Bostäder och service står sedan länge för runt 40 % av den totala slutliga energianvändningen på 395 TWh. År 2010 använde sektorn Bostäder och service 156 TWh. Sektorn Industri stod samma år för en nästan lika stor andel, 147 TWh (tabell 3). Under 2000-talet har industrisektorn och bostäder och service stått för ungefär lika stora andelar (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 4).

Vad ingår i sektorn Bostäder och service och hur ser fördelning ut mellan olika verksamheter?
I sektorn Bostäder och service ingår bostäder, lokaler, areella näringar och övrig service. Ca 86 % utgörs av energianvändningen i bostäder, kontor, affärslokaler och offentliga lokaler. Energin används för att värma upp rum och vatten. En del av energin går åt för att driva apparater, belysning, pumpar och fläktar. Areella näringar (5 %) omfattar jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och fiske. I Övrig service (7 %) ingår byggsektorn, gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt el- och vattenverk. Fritidshusen står enbart för ett par procent (Energiläget 2003). Efter ett telefonsamtal med Lars Nilsson på Energimyndigheten har jag förstått att byggsektorns andel är svårmätt men ambitionen är att inkludera energiåtgången för att uppföra byggnader, dvs bränsle för drift av arbetsmaskiner, uppvärmning av byggbodar och elförbrukning på arbetsområdet. Sannolikt hamnar en del av bränsleanvändningen i byggentreprenörenas fordon och maskiner i Transportsektorn pga av mätproblematiken.

I sektorn Bostäder och service används ca 60 % för uppvärmning av ytor och tappvatten. Om man ser till total energianvändning (uppvärmning, varmvatten, hushållsel och driftel) använder småhus 4045 TWh, flerbostadshus 3540 TWh, och lokaler 4045 TWh. Men frågan är hur fördelningen ser ut om man tar hänsyn till energiförlusterna, dvs åtgången av tillförd bränsleenergi som går åt i t ex kraftvärmeverk och värmeverk samt förlusterna i ledningsnäten. Förlusterna hamnar nämligen i omvandlingssektorn och distributionssektorn (Energiläget 2012, s 56). Enskilda siffor visar aldrig hela sanningen. När det gäller energistatistik är det värdefullt med statistik för både tillförd energi (primärenergi) och använd energi (köpt eller levererad energi).

Vilken sektor använder mest el?
År 2010 använde Bostäder och service 74,6 TWh och sektorn Industri använde samma år 53,4 TWh (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 8 resp 9). Fram till 1977 var det tvärtom, industrin förbrukade mer el än bostäderna. Under hela 70-talet var olja var det vanligaste energislaget för bostadsuppvärmning. Olja ersattes efterhand av el och fjärrvärme för uppvärmning. Därmed flyttades omvandlingsförlusterna från slutanvändarna. År 2010 använde 46 % av småhusen någon form av värmepump. Värmepumparna drivs med el och en hel del småhus har fortfarande direktverkande el. Andelen elvärme i bostäder var ca 20 TWh. Andelen hushållsel i bostäderna var ungefär lika stor, ca 20 TWh. Det stora antalet elvärmda småhus bidrar till en högre elanvändning och lokaler står för en stor andel driftel (fastighetsel och verksamhetsel), 34 TWh (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 7).

Nyttan med statistik i siffror
Det är lätt att bli yr av alla siffor och man kan behöva tolkningshjälp. Med jämna mellanrum är det bra med en uppdatering. Jag var nyfiken på om något har hänt med energianvändningen i sektorn Bostäder och service som totalt sett inte får öka med hänsyn till resursåtgång och klimatförändringar. Sedan 1970 har den totala temperaturkorrigerade energianvändningen inom sektorn varit nästan konstant, 147–165 TWh, trots ökningen av antalet lokaler och bostäder (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 8). Temperaturkorrigering innebär att användningen har korrigerats för klimatvariationerna, t ex milda eller stränga vintrar, för att olika år ska vara jämförbara. Men jämför man total energianvändning inklusive omvandlingsförluster har användningen ökat med drygt 30 % mellan 1970 och 2010, från 186 TWh till 244 TWh. Samma period har antalet bostäder ökat från knappt 3,2 miljoner till ca 4,5 miljoner, dvs en ökning med ca 40 %.

Hur kan den boenderelaterade energianvändningen minska?
Genom energieffektiviseringar, högre boendetäthet, elsnålare apparater, stimulans till installation av solel- och solvärmeanläggningar och energimedvetet beteende är några exempel. EU bidrar bl a med direktiven för ekodesign ((2009/125/EG) och energimärkning (2010/30/EU), byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) och förordningen om ekodesign av ljuskällor (EC No 244/2009). Utan EUs tvingande krav på att fasa ut glödlamporna hade LED aldrig tagit ett sådant utvecklingssprång och sjunkit drastiskt i pris på ett par år.

Källor:
SCB (Statistiska centralbyrån), Folk och bostadsräkningen 1970.
Energimyndigheten, Energiläget 2012. http://www.energimyndigheten.se/Statistik/Energilaget/, hämtad 2013-01-23.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: